I dag kunde SR Ekot berätta att medicintidskriften The Lancet denna vecka har ett specialnummer om demenssjukdomarnas utbredning i världen. I dag beräknas 47 miljoner människor vara drabbade av Alzheimers sjukdom eller någon annan svår kognitiv hjärnsjukdom. År 2050 beräknas de vara över 131 miljoner.

 
Bengt Winblad.
Foto: NVS/KI

Bengt Winbladh, Karolinska Institutet som har lett forskargruppen, menar att det skapar risk för kollaps i den europeiska sjukvården.

Vi skulle nog vilja vara mer konkreta: Det kommer att bli det. Antalet demenssjuka i Europa förväntas öka 2015-2050 från 10,5 till 18,6 miljoner drabbade.

Värre är det på global nivå. År 2050 beräknas nämligen 68 procent av de 131 miljoner drabbade i världen bo i låg- och medelinkomstländer. Ökad livslängd och levnadsstandard är glädjande, men med ökad välfärd väljer tyvärr många också att röra mindre på sig och äta mer ohälsosamt.

Strategiskt arbete för att minska folksjukdomar och information om livsstilsfaktorns betydelse bör alltså vara prioriterade frågor nationellt såväl som globalt.

Forskargruppen kommer att presentera sina resultat för EU-parlamentet i Bryssel den 15 mars, vilket framgår här samt även här i Karolinska institutets pressmeddelande. Målet är att det ska skapas samordnade europeiska och nationella planer för hur satsningar på vård, omsorg och forskning ska utvecklas.

 
Prognos från World Alzheimer Report 2015

Det är precis vad Alzheimer Sveriges europeiska samarbetsorganisation Alzheimer Europe driver som fråga. Den kallas Glasgowdeklarationen eller Glasgow declaration och en stor kampanj drevs hösten 2015 för att få in namnunderskrifter för ökade resurser till vård och forskning för demenssjukdomarna.

Kampanjen visade att politiker och andra beslutsfattare i länder som Slovenien, Finland och Storbritannien prioriterar frågan högt, medan frågan är extremt mycket ljummare i länder som Sverige, Rumänien, Lettland och Danmark. 

I P1 Morgon i dag var vår ordförande Krister Westerlund inbjuden tillsammans med Karolinska institutets professor i geriatrik och överläkare Maria Eriksdotter. 

Krister Westerlund berättade om hans första möte med Alzheimers sjukdom. Hans pappa som älskade köra bil och alltid passade tider kom en dag 2,5 timmar för sent till middagen. Han hade helt enkelt inte hittat hem! Detta var på 70-talet då man inte visste så mycket om Alzheimers sjukdom och Krister Westerlunds pappa hamnade på institutionsvård.

Hur ser det då ut i dag?

Fruktansvärt illa. Om man jämför med de andra stora folksjukdomarna är vi extremt diskriminerande, konstaterade Krister Westerlund.

Som exempel gav han att bara 4 av 10 patienter i Sverige får symptomlindrande mediciner som förlänger liv och som bara kostar några ören per dag. Annan kritik som framfördes var mot svenska politiker. Många av de ledande politikerna i Sverige tror att glömska hör ålderdomen till, menar Krister Westerlund. Det är fel. Det handlar om svåra hjärnsjukdomar.

 
Prognos för antalet demenssjuka i Sverige 2010-2030. Källa: Alzheimer Sverige och Socialstyrelsen.
Bilden har publicerats i Alzheimertidningen

Mia Eriksdotter och Krister Westerlund var eniga om att svensk vård och diagnostik har förbättringspotential. Det 60-tal specialistklinikerna som finns i Sverige i dag gör ett enormt bra arbete, men problemet ligger EU bland annat hos primärvården och hos våra makthavare. Mia Eriksdotter pekar på att vi ofta glömmer bort att se demenssjukdomarna som en folksjukdom. Kostnaderna är i dag enorma, hela 63 miljarder per år, vilket är mer än vad cancer, hjärt/kärlsjukdomar och stroke kostar tillsammans.

Samhället är inte riktigt med på båten, konstaterade Mia Eriksdotter.

Hon menar att Sveriges makthavare måste vakna.

Politiker måste bli mer medvetna om att, som det sägs i inslaget, om vi inte gör något så kommer det bli ett väldigt stort problem framöver, sa Mia Eriksdotter.

Krister Westerlund poängterade att de läkemedel som finns i dag på marknaden kan räknas i ören per dag, men att en majoritet demenssjuka ändå förvägras dem.

Jag tycker nu de regerande som har honörsord som solidaritet och jämlikhet och allting. Vi betalar lika mycket i skatter och avgifter men vi får väldigt lite tillbaka, sa Krister Westerlund.

Inslaget kan ni höra här. 

TEXT: LENA BREITNER