I början på oktober stod det klart att årets nobelpris i medicin går till tre forskare som upptäckt hjärnans positioneringssystem. Priset gäller upptäckt på råtta, men nyligen har forskare kunnat visa att människor också har liknande celler för en ”inre gps”. Professor Agneta Nordberg tror att priset kan stimulera fortsatta studier på Alzheimerpatienter då dessa områden i hjärnan är skadade vid sjukdomen. 

Den 10 december tar den brittisk-amerikanske forskaren John O’Keefe och det norska forskarparet May-Britt och Edvard I Moser emot Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Priset får de för att ha upptäckt två typer av celler som tillsammans utgör ett positioneringssystem i hjärnan. Det är denna avancerade intellektuella process som gör det möjligt för oss att orientera oss i ett rum.

John O’Keefes upptäckt gjordes 1971, då han fann den första komponenten i detta positioneringssystem. Han kunde visa att om en råtta befann sig på en plats i ett rum så aktiverades vissa nervceller i hjärnans hippocampus, medan andra nervceller aktiverades då råttan var på andra platser i rummet. Han kallade dessa celler platsceller och drog slutsatsen att hjärnan kan bilda en slags inre karta av rummet.

Det norska forskarparet Moser upptäckte för bara nio år sedan, år 2005, en annan nyckelkomponent i positioneringssystemet. Den nya typen av nervceller, ”rutnätsceller”, finns i ett närliggande område till hippocampus i hjärnan som kallas entorhinala cortex. Tillsammans skapar de ett koordinatsystem för positionsbestämning. Paret Moser visade att platsceller och rutnätsceller samverkar för att vi ska förstå var vi befinner oss. De bildar tillsammans en ”inre gps” i hjärnan.

Frågorna om vår rumsuppfattning har enligt Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet, som är den som utser pristagare i fysiologi eller medicin, engagerat både forskare och filosofer århundraden.

Vi på Alzheimertidningen tycker att priset är intressant ur ett framtidsperspektiv och bad professor Agneta Nordberg, framstående Alzheimerforskare och medlem av Nobelförsamlingen, att kommentera priset.

Hon understryker att priset gäller forskning på råttor, men har en relevans även för den mänskliga hjärnan då likartade celler senare även beskrivits hos människan. Pristagarna beskriver på ett elegant sätt hur vi kan hitta rätt och komma ihåg hur vi ska hitta nästa gång

- Det är just de här delarna som vi vet är skadade vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg.

Alzheimerpatienter förlorar förmågan att hitta och orientera sig i sin omgivning. Genom att förstå hur hjärnans ”inre gps” fungerar kan vi kanske också finna nycklar för att vidare förstå Alzheimers gåta, vad det är som gör att gps-en inte fungerar.

- Vi ser fram emot studier ur detta perspektiv hos Alzheimerpatienter, säger Agneta Nordberg.

Även om årets medicinpris inte är ett Alzheimerpris tror Agneta Nordberg att Nobelpriset kan bidra till ökad forskning kring Alzheimers sjukdom. Uppmärksamheten som ett Nobelpris får runtom i världen är enorm och det väger tungt att Nobelförsamlingen pekat ut att förståelse för positioneringssystemet kan hjälpa oss att förstå hur hjärnan skadas vid Alzheimers sjukdom.

Byline: Lena Breitner