Vad orsakar Alzheimers sjukdom? Det är den stora frågan för att kunna utveckla de första bromsmedicinerna. Under lång tid har forskarna trott att sjukdomen uppkommer genom minskad förmåga att bryta ner beta-amyloid. Nu visar nya rön från Lunds universitet att just detta beta-amyloid uppträder på ett mer mångfascetterande sätt än man tidigare har trott. 

Säg ordet demenssjukdom och många tänker på minnesproblem. Just minnesproblem är typiskt för patienter med Alzheimers sjukdom, vilket mellan 60 och 70 procent av alla människor med demenssjukdom har.

Typiskt för Alzheimerpatienter är att de har en ansamling i hjärnan av proteinämnet beta-amyloid. En större ansamling av detta beta-amyloid bildar plack, som blockerar nervcellernas funktion och försvårar minne men också andra kognitiva förmågor.

 
Niklas Mattsson, Lunds universitet.
Foto: B Martinsson

Alzheimerpatienterna kan delas in i två grupper, dels de som har ärftlig Alzheimers och dels de som inte har det. De som har den ärftliga formen tillhör en klar minoritet av patienterna men de får också ofta mycket uppmärksamhet i media då de drabbade ofta är unga och då sjukdomen har ett mera aggressivt förlopp.

De som har den ärftliga formen har ofta en riskgen som gör att det sker en överproduktion av beta-amyloid i hjärnan, förklarar Oskar Hansson, docent vid Lunds universitets institution för kliniska vetenskaper i Malmö.

Tillsammans med forskarkollegan Niklas Mattsson är han en av medförfattarna till en ny studie från Lunds universitet som publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications. Den nya studien har fokuserat på den andra gruppen - de som inte har ärftlig Alzheimers.

Vid icke-ärftlig Alzheimers, vilket mer än 95 procent av Alzheimerpatienterna har, så har man länge trott att sjukdomen orsakas av minskad förmåga att bryta ner beta-amyloid, säger han i ett pressmeddelande från Lunds universitet. Vad vår nya studie visar är att det finns tecken på ökad produktion av beta-amyloid även hos denna patientgrupp. 

Mer än 330 personer från Skåne har studerats. En grupp har haft mildare kognitiva besvär, vilket kan vara tecken på tidig Alzheimers sjukdom. I kontrollgruppen ingick friska individer.

I vår studie visar vi att personer med inlagring av beta-amyloid i hjärnan ofta har förhöjda nivåer av vissa varianter av beta-amyloid i ryggvätskan, säger Niklas Matsson, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

 
Oskar Hansson, Lunds universitet.
Foto: Linnea Jeschke

Detta kan innebära att även icke ärftliga Alzheimers också kan härledas till överproduktion av beta-amyloid. Forskarna är dock försiktiga med resultaten och konstaterar att uppföljande studier måste genomföras för att verifiera de nya rönen, som kan vara betydande för att få fram de bromsmediciner som är så efterlängtade.

I dag finns endast symptomlindrande mediciner på marknaden.

Hur nära är man då lösningen på Alzheimers gåta? Enligt Oskar Hansson har man kommit långt vad gäller möjligheten att tidigt diagnostisera sjukdomen. Men det viktigaste är nu att hitta möjlighet att bromsa sjukdomen.

I den bästa av världar - när har vi en bromsmedicin mot Alzheimers? 

Det är många studier på gång, vars resultat kan vara klara om ett eller två år. I så fall kan vi ha en behandling om kanske fem år. Men det beror helt på resultaten, säger Oskar Hansson.

Bland flera fas III-studier i världen har vi bland annat Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts studier kring antikroppar, som nu utvecklas vidare till läkemedel av Bioartic Neuroscience AB som tillsammans med det japanska bolaget Eisai testar effekten på personer med tidig Alzheimers sjukdom. Det amerikanska bolaget Biogen har också studier som bygger på antikroppar som det finns stora förhoppningar om.  

Det känns som om det råder mer optimism än för fem år sedan, säger Oskar Hansson.

TEXT: LENA BREITNER

Vid Lunds universitet och Minneskliniken i Malmö vid Skånes universitetssjukhus pågår sedan flera år tillbaka kliniska studier på stora patientgrupper, som följs över lång tid och där man har referensgrupper i form av personer utan kognitiva problem. Just detta gör att det finns ett stort internationellt intresse för forskarresultaten. Den aktuella studien är finansierad av Europeiska vetenskapsrådet, svenska Vetenskapsrådet, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse samt Region Skåne.