Analyser av Reagan, Bush och fotbollsstjärnor kan förbättra diagnostisering av Alzheimers

Drygt tio år efter sin död och drygt tjugo år efter sin diagnos kan USA:s tidigare president Ronald Reagan bidra till förbättrad diagnostik och kanske även lösningen på Alzheimers gåta. Forskare tror nämligen att talsvårigheter och talförändringar kan vara ett sätt att förutspå om en person kommer att utveckla Alzheimers sjukdom. Forskning har nämligen visat att Alzheimerpatienter i högre grad använder sig av ospecifika substantiv och verb samt att de, varefter sjukdomen framskrider, övergår till att använda vissa uttryck repetitivt.

Vem är då bättre att titta på än Ronald Reagan, som diagnostiserades för Alzheimers sjukdom 1994, fem år efter att han lämnat presidentämbetet. Frågan var om man kunde hitta tidiga tecken på sjukdomen, till exempel genom förändringar i hans vokabulär under presidenttiden 1981-89.

Det har spekulerats mycket om Reagans ålder och den sjukdom han kom att få kan ha påverkat honom under hans presidenttid. Hans motståndare kunde ju anklaga honom för motsägelsefulla uttalanden, namn som han glömde och att han ibland verkade vara frånvarande. Men journalisten Lawrece K Altman intygar i en mycket intressant artikel i NY TImes att Reagan 1980 sagt till honom att han skulle avgå från sitt ämbete om Vita husets läkare skulle finna honom mentalt olämplig. 1997 intygade såväl Vita husets läkare som nära medarbetare till Reagan för Altman att Reagans mentala förmåga varit intakt under hela presidenttiden:

There was never anything that would raise a question about his ability to function as President,” sa en av Reagans läkare, Lawrence C. Mohr till NY Times 1997. 
I uttalandet ingick också att de regelbundna undersökningarna visat att Ronald Reagans kognitiva funktioner var intakta under hela presidenttiden.

Spekulationerna om Reagans lämplighet på 1980-talet kommer säkert att fortsätta, men Alzheimerföreningen Sverige och Alzheimerstiftelsen är ju först och främst intresserade av tidig och förbättrad diagnostik, som är en förutsättning för att kunna testa och utveckla nya läkemedel. Och det är det som forskarna Visar Berisha, Julie M Liss, Shuai Wang, och Amy LaCross har varit ute efter.

En lämplig president valdes ut som jämförelseobjekt: George Bush. Han var ungefär lika gammal när han tillträdde ämbetet, och de var ungefär samtida presidenter. Språket kunde förväntas vara ganska lika. Ytterligare en intressant aspekt: George Bush har inte diagnostiserats för Alzheimers.

En president i USA har ju inte mycket till privatliv. Tal, fotografier, videoupptagningar, privata och offentliga brev – allt samlas i ett särskilt arkiv. Forskare vid Arizona State University, Department of Speech and Hearing Science hade därför hela National Archives presidentarkiv att fördjupa sig i. Forskarna hade tillgång till en ny analysmetod som bygger på algoritmer och som används för att hitta förändringar i författares språkliga alster. Nu valde man istället att titta på Reagans och Bushs presskonferenser under deras presidenttider.

Forskarna fann 46 stycken presskonferenser i Ronald Reagan presidential Archive och 101 stycken presskonferenser i George Bush presidential Archive. 

Resultatet har publicerats i The Journal of Alzheimer’s Disiease och är mycket intressant. I rapporten Tracking Discourse Complexity Preceding Alzheimer’s Disease Diagnosis: A Case Study Comparing the Press Conferences of President Ronald Reagan and George Herbert Walker Bush, som ni kan ladda ner här visar forskarna att Ronald Regans språkliga mönster förändrats, medan Bushs inte gjorde det.

Reagan har haft en signifikant ökning av utfyllnadsord (conversation fillers) och ospecifika substantiv över tid. En signifikant minskning av antalet unika ord kunde konstateras.

För att bli mer konkret. Ett ospecifikt substantiv som återkommit är ”thing” (sak).

Kommer ni som sett filmen eller läst boken Still Alice ihåg vad Alice tar till för räddningsplanka när hon får en black-out och inte kommer på ett ord mitt under en föreläsning? Jo just det: ”thing”.

Något som är mycket viktigt att understryka:

Forskarna vid Arizona State University har absolut inte bevisat om Reagans förmåga att fatta beslut som president hade påverkats.

Vi vet i dag att Alzheimers sjukdom och andra kognitiva hjärnsjukdomar börjar årtionden före sjukdomen bryter ut. Men hjärnan är smart. Oavsett om vi har en svårt kognitiv sjukdom på gång eller om vi drabbats av en svår hjärnskakning med tillfällig minnesförlust till följd så ser vår hjärna till att koppla om där det har blivit ”kopplingsfel”. Ju högre intellektuell kapacitet vi har desto längre klarar vi oss troligen.

Den enda slutsats som kan dras kring forskningsrönen är att forskarna kan vara något riktigt intressant på spåren. Vi vill kunna diagnostisera tidigt då läkemedel troligen aldrig kommer att kunna reparera skador i hjärnan. Däremot hoppas man kunna stoppa och än mer fördröja sjukdomsförloppet genom utveckling av nya läkemedel, och till detta behövs tidiga diagnoser.

I artikeln i NY Times framgår att forskarna nu avser att göra liknande analyser på andra presidenter, men att de också ska analysera transkriptioner från presskonferenser som amerikanska fotbollsspelare, som samlat på sig många hjärnskakningar under sin karriär. Vem vet. Kanske även Zlatan kan komma att analyseras. Forskarna är ju ännu inte överens om upprepade nickningar kan påverka hjärnan negativt.

Sedan tidigare har forskare analyserat syntax i verk av Iris Murdoch och Agatha Christie, där den förra avled i Alzheimers och den senare misstänks ha haft det. Analysen av bådas verk tyder på tidiga symptom på Alzheimers. Länk om Murdoch från 2004 här och länk om Christie från 2009 här. 

TEXT: LENA BREITNER

2013 STARTADES STIFTELSEN ALOIS ALZHEIMERS MED SYFTE ATT STÖDJA KLINISK PATIENTNÄRA FORSKNING, VILKET I KLARTEXT BETYDER ATT VI INTE FORSKAR PÅ DJUR. ALZHEIMERGÅTAN LIGGER HOS MÄNNISKAN, INTE HOS MÖSS. SÄTT IN DITT BIDRAG PÅ BG 900-3393 ELLER PG 90 03 39-3. WWW.ALZHEIMERSTIFTELSEN.SE