26:e landet i Europa lägger fram nationell demensplan - Sverige, Rumänien och Tyskland saknar fortfarande strategier.

Den danska regeringen har lagt fram förslag på en långtgående och nationell demensstrategi. En halv miljard danska kronor skjuts till och år 2025 ska alla danska kommuner vara demensvänliga. Danmark blir det 26:e landet i Europa med en nationell demensplan. Länder som Sverige, Polen, Rumänien och Tyskland saknar fortfarande en plan för att hantera den förväntade ökningen av antalet minnessjuka.

Artikel ur Tidningen Minnesvärt 3-4/2016.

Risken att utveckla en minnessjukdom ökar med åldern och med nuvarande befolkningsutveckling står Europa, och övriga världen, inför stora utmaningar. År 2015 beräknades Europa ha 10,5 miljoner invånare med minnessjukdomar. Femton år senare beräknas det finnas 2,9 miljoner fler europeiska patienter. År 2050 ligger prognosen i Europa på 18,6 miljoner minnessjuka. Det är en ökning med 8,1 miljoner patienter på 35 år!

Makthavare i vissa länder har förstått att man måste arbeta strategiskt och tillsammans för att hantera utmaningen. 2008 lade Frankrike fram Europas första strategiska demensplan. Sedan dess har ytterligare 25 länder lagt fram nationella planer för framtiden.

Det senaste landet som tillkommit är Danmark, där regeringen i september lade fram ett förslag till nationell demensplan. Därmed är Sverige och Island de nordiska länder som saknar nationella planer. Andra länder i Europa som saknar strategiska planer är Turkiet, Rumänien, Polen och Tyskland.

Räknas inte Socialstyrelsen Nationella riktlinjer från 2010 som en strategisk demensplan? Svaret är nej, eftersom den planen riktar sig till personal inom vård och omsorg. En nationell strategisk plan tar upp frågan om hur samhället ska möta Alzheimerutmaningen.

Låt oss titta på vad Danmark tänker göra. De har tre konkreta mål till 2025: Att halvera förbrukningen av antipsykotiska läkemedel, att minst 80 procent av patienterna ska ha en diagnos och att alla kommuner ska bli demensvänligare.

Demensvänligt, eller Dementia friendly communities som det heter på engelska, är ett väldigt nytt begrepp i Sverige. Enkelt kan man säga att det är kognitivt sjukas motsvarighet till rullstolsburnas, dövas och blindas ”handikappvänligt”.

Samhället måste förändras så att människor med kognitiv svikt och med svåra kognitiva hjärnsjukdomar kan röra sig i samhället precis som alla andra, säger Krister Westerlund, ordförande för Alzheimer Sverige.

Han pekar på 91-åriga Rut, som blev en nationell nyhet när hon i somras sittstrejkade framför sin bank i Eslöv. Hon protesterade mot att hennes bank tog en avgift av henne då hon ville ta ut kontanter.

Egentligen slogs hon även för vår patientgrupp, som föredrar att hålla sedlar i handen, säger Krister Westerlund. Titta på kollektivtrafiken i Sverige eller vissa restauranger. De vägrar ta emot kontanter och verkar stolta över det. Men ju mer kontantlöst samhället blir desto mer kommer vi att isolera personer med kognitiva problem. Våra patienter har ofta svårt att minnas koder och många har svårt att hantera en knappsats på telefonen eller uttagsautomaten.

Många myndigheter går inte att ringa utan att knappa på knapptelefonen. Den som söker till en vårdcentral tvingas knappa både personnummer, stjärnor och fyrkanter. En datorröst förklarar att man blir uppringd vid ett visst klockslag. Önskas en annan tid ska det tryckas på nya knappar.

Ribban för när någon behöver en god man har sänkts i takt med ökad digitalisering i samhället, säger Krister Westerlund. Vi måste finna strategier så att minnessjuka kan behålla sin värdighet och röra sig så som alla andra människor i samhället. Det kan vara så enkelt som att träffa avtal med sin lokala matbutik om ett annat sätt att betala än med kod.

TEXT: LENA BREITNER

 
Nationella demensstrategier saknas fortfarande i bland annat Sverige, Tyskland och Rumänien. Källa: Alzheimer Europe, november 2016