I framtiden kan personer som oroar sig för att drabbas av Alzheimers sjukdom få besked med hjälp av ett enkelt prov. Ett sådant prov kan dels lugna personer som har låg risk att drabbas, dels hjälpa personer i riskzonen att behålla sin tankeförmåga intakt så länge som möjligt.

– Detta är den första studie som visar att provet fungerar i den kliniska vardagen, säger Oskar Hansson, docent vid Enheten för klinisk minnesforskning på Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i ett pressmeddelande från Lunds universitet. 

I pressmeddelandet ställs den viktiga frågan om patienter verkligen vill ha en diagnos på en sjukdom som Alzheimers som ännu inte går att bota.

– Ja, vår erfarenhet är att de som är så oroade att de sökt sig till en minnesmottagning, de vill verkligen få veta vad som gäller. Antingen är resultatet positivt och man kan sluta oroa sig, eller så är det negativt och då vet patienten och hennes familj i alla fall besked. Men naturligtvis diskuterar vi igenom saken ordentligt, och gör inte ryggvätskeprov på dem som inte vill, säger Oskar Hansson i pressmeddelandet.

Trots att det inte finns något botemedel i dag finns det saker som den enskilde kan göra för att påverka sjukdomsförloppet. Forskning visar att fysisk aktivitet och bra kost kan förbättra tankeförmågan hos personer med risk för demens. En optimering av eventuella övriga läkemedel kan också påverka.

En tidig diagnos är viktig av flera skäl. Att sätta in nuvarande symptomlindrande läkemedel när sjukdomen väl skadat hjärnan har visat sig vara verkningslöst. För att få fram bättre läkemedel behöver läkemedelsindustrin dessutom personer som inte redan utvecklat sjukdomen fullt ut att testa medicinerna på.

Enheten för klinisk minnesforskning, där Oskar Hansson är verksam, är integrerad med Minneskliniken vid Skånes Universitetssjukhus, SUS. Sedan 2002 genomförs olika kliniska studier på människor. Man genomför minnestester och tar prover. Genom att följa friska personer och personer med minnesproblem eller tidig diagnos av någon demenssjukdom vill man kunna förbättra diagnostiken men också på sikt lösa Alzheimers gåta.

De aktuella forskningsresultaten som Oskar Hansson lagt fram bygger på en stor patientgrupp som man följt sedan 2010.

- Det här är bara en delrapport. Det kommer att komma mer, säger han till Alzheimerföreningen.

I en video här från Stiftelsen Alois Alzheimer förklarar professor Lennart Minthon varför den kliniska forskningen, studier på människor, är så viktig. Genom att stödja Stiftelsen Alois Alzheimer kan vi öka denna typ av forskning.

Lunds universitets pressmeddelande i sin helhet har ni här.