Forskare stärker argumenten för att 70 000 Alzheimerpatienter ska ges läkemedelsbehandling

I våras kom en utredning från Socialstyrelsen som visar att bara trettio procent av Sveriges patienter som har Alzheimers sjukdom får en fullständig medicinsk utredning och läkemedelsbehandling. I rena siffror är det en enorm sjukdomsgrupp som inte får den symptomlindring som de är i behov av.

Alzheimerföreningen Sverige gick i sommar genom vår ordförande Krister Westerlund och våra minnesvärdar ut på DN debatt och påtalade den diskriminering som vår patientgrupp utsätts för. I Sverige finns omkring 160 000 demenssjuka, varav ungefär 100 000 beräknas ha Alzheimers sjukdom. Socialstyrelsens slutsats innebär alltså att omkring 70 000 Alzheimerssjuka i Sverige varken får en fullständig medicinsk utredning eller symptomlindrande behandling. Men det är troligen även så att andra demenspatienter kan få en förbättrad livskvalitet av de symptomlindrande läkemedel som finns.

Nu har en forskare vid Minneskliniken vid Skånes Universitetssjukhus, SUS, Carina Wattmo, medicinsk statistiker och doktor i medicinsk vetenskap, visat att Alzheimerpatienter som får läkemedelsbehandling förlänger sitt liv med mellan sex och femton månader. Patienternas livskvalitet förbättras. Men slutsatsen som dras blir mer än så: 

– Patienten skjuter sjukdomen framför sig. Under den tiden har de ett minskat behov av hemtjänst och särskilt boende, säger Carina Wattmo i ett pressmeddelande från Region Skåne, se här Pressmeddelande.

För Alzheimerföreningen Sverige är detta mycket positiva nyheter.

- Det här är vad vi har sagt i flera år, säger Krister Westerlund. Man sparar inte pengar genom att förvägra vår patientgrupp medicinsk utredning och läkemedelsbehandling. Tvärtom. I dag kostar en medicinsk utredning och ett års läkemedelsbehanding omkring 20 000 kronor medan institutionsvård kostar omkring 600 000 per år. Vår patientgrupp har lika stor rätt till medicinska utredningar och läkemedelsbehandlingar som alla andra patientgrupper.

I Sverige lever i dag omkring 160 000 personer med någon form av demenssjukdom, varav ungefär 100 000 har Alzheimers sjukdom. Mellan 25 000 och 26 0000 personer insjuknar varje år i någon typ av demenssjukdom. Mild kognitiv svikt ingår inte i statistiken.

Uppskattningsvis 45 procent av alla demenssjuka bor på ett äldreboende, men det är få förunnat att ha en demensplats då det bara finns omkring 30 000 demensplatser i landet. Av alla personer som bor på ett äldreboende beräknas nämligen 68 procent vara demenssjuka. Allt enligt beräkningar från Socialstyrelsen.

- Det här visar att kommunerna måste sluta att blanda ihop äldreomsorg med demensvård, säger Krister Westerlund. Det är två helt skilda saker, med två helt skilda prislappar. Våra patientgrupper kräver små enheter, hög personaltäthet och speciellt utbildad personal.

Byline: Lena Breitner