I natt fick Julianne Moore, precis som förhandstippat, en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll i filmen Still Alice (Fortfarande Alice). Filmen handlar om lingvistikprofessorn Alice Howland, som mitt i karriären diagnostiseras för tidig Alzheimers sjukdom. Julianne Moore har själv ingen nära som har sjukdomen, men ägnade flera månader åt att träffa människor med sjukdomen. Hon har också engagerat sig i kampanjer i USA för att belysa sjukdomen och samla in pengar till forskningen för att finna ett botemedel.

Hennes tacktal, som var roligt, allvarligt och personlig, har hyllats av många.

Tack så jättemycket. Jag läste en artikel som förklarade att en Oscar innebär att man lever fem år längre. Om det är sant vill jag verkligen tacka Akademin eftersom min man är yngre än vad jag är.

Tyngdpunkten i Julianne Moores tal handlade om de Alzheimerdrabbade.

Många människor med sjukdomen känner sig isolerade och marginaliserade. En underbar sak med film är att det får oss att känna oss sedda och mindre ensamma. Människor med Alzheimers förtjänar att bli sedda, så att vi kan finna ett botemedel.

Som vi tidigare har nämnt är det många och prominenta personer som står bakom flera kampanjer i USA för att synligöra och finna botemedel mot de svåra hjärnsjukdomarna.

TEXT: LENA BREITNER