Frågan om pappa, mamma, maken eller frun ska fortsätta köra bil är en av de vanligaste i Alzheimerföreningens telefonrådgivning. Vi möter anhörigas vånda och oro, men också ursäkter. Den demenssjuke kör ju mest till affären, en väg som körts tusen gånger tidigare. Men samtidigt är just en sådan här resa ofta förknippad med hög risk för olyckor för personer med kognitiv svikt. Vårt råd är att anhöriga inte ska ta ansvaret för när bilen ställs. Det ska experterna göra.

 
Ur Alzheimertidningen 2/2015.

Varje år återkallar Transportstyrelsen omkring 9 000 körkort grundat på medicinska skäl. Exakt vilken sjukdom som orsakat att de dras in har Myndigheten inte kunskap om.

– Vi har gjort stickprov och det verkar som en fjärdedel beror på demenssjukdom, säger Transportstyrelsens chefsläkare Lars Englund.

Andra grupper som mister kör­ kortet kan vara personer med miss­bruk, psykisk sjukdom, epilepsi eller hjärtproblem.

Att omkring 2 200 körkort per år dras in för demenssjuka låter lite, eftersom omkring 25 000 drabbas varje år. För ett år sedan gick Trans­ portstyrelsen ut i en debattartikel och menade att fler läkare borde anmäla att deras patienter inte längre är lämpade att göra bil. Men frågan är känslig.

– Ungefär åttio procent av läkarna som diagnostiserat demenssjukdom använder sig av ett muntligt körförbud, vilket innebär att man kommer överens med patienten och förhoppningsvis även med anhöriga om att bilen ska ställas, säger Lars Englund.

En av de vanligaste frågorna handlar om körkort och vapenlicenser. Det oroar både patienter och anhöriga och väcker mycket känslor, menar de som sitter i Alzheimerföreningen Sveriges telefonrådgivning. Att riskera att bli av med sitt körkort eller vapenlicens upplevs som en av de värsta händelserna man kan råka ut för. Det är som att få händerna avhuggna.

Oro och vånda blandas med ursäkter. ”Han är den ende av oss som kör bil och gör det så bra. Jag vill inte att han ska sluta”, kan en kvinna säga. ”Han kör ändå bara mest till affären och handlar, och den vägen kan han ju”, kan en annan kommentar vara.

Lars Englund på Transportstyrelsen beskriver situationer där maken eller makan, som sitter bredvid, börjar hjälpa till med bilkörningen. Det här är faktiskt varningssignaler om att något inte står rätt till.

Det bör dock understrykas att äldre i allmänhet inte är ett stort trafiksäkerhetsproblem. Men det händer att personer med svåra kognitiva hjärnsjukdomar råkar ut för dödsolyckor. Typiska olyckor vid demenssjukdom är däremot väjnings­ plikt eller komplicerade trafiksitua­tioner där flera trafikslag möts och där man måste hålla uppmärksamheten åt mer än ett håll samtidigt.

Att ”bara” åka och handla är således en typisk situation där olyckor kan hända, eftersom bilar som ska ut och in på en p­plats blandas med cyklister och personer med kundvagnar.

En demensdiagnos innebär inte att man automatiskt får körkortet indraget. Det kan lätt bli så att man som anhörig tar på sig ansvaret. Man måste ta diskussionen med läkaren och låta experter avgöra om körkortet eller vapenlicensen ska vara kvar.

Text: Lena Breitner

CITERA OSS GÄRNA, MEN HÄNVISA TILL KÄLLA. UPPGIFTERNA BYGGER PÅ MATERIAL UR ALZHEIMERTIDNINGEN 2/2015. TÄNK OCKSÅ PÅ ATT ALZHEIMERGÅTAN LIGGER HOS MÄNNISKAN, INTE HOS MÖSS. STÖD KLINISK PATIENTNÄRA FORSKNING VIA STIFTELSEN ALOIS ALZHEIMER. SÄTT IN DITT BIDRAG PÅ BG 900-3393 ELLER PG 90 03 39-3.