Ibland kommer frågan upp. Hur många demenssjuka finns det i Sverige? Hur många finns det i ett visst län eller en viss kommun? Svaret är: Vi vet inte. Mörkertalen är stora. Alltför få patienter är diagnostiserade. En del patienter har fått felaktiga diagnoser, medan andra inte ens söker sig till läkare för att få en diagnos.

Men vad kommer då alla siffror från? Svaret är: Genom ganska säkra prognoser som gäller olika ålderskohorter.  En kohort är alltså en grupp människor som är i en viss ålder, och just vad gäller åldersgrupper har vi alltså i Sverige ganska bra statistik.

Demenssjukdom kan drabba alla som är i 20-årsåldern och uppåt, men vanligast förekommande är det bland människor som är 65 år och äldre. Genom undersökningar av olika populationer har det visat sig att risken att drabbas i princip fördubblas för varje femårs-kohort (grupp).

På Alzheimerdagen i Solna år 2014 visade professor Caroline Graff upp en ungefärlig lista för hur det ser ut i de olika åldersgrupperna:

  • 65-69 år – 1,5 procent har någon demenssjukdom.
  • 70-74 år – 3 procent har någon demenssjukdom.
  • 75-79 år – 6 procent har någon demenssjukdom.
  • 80-84 år – 13 procent har någon demenssjukdom.
  • 85-89 år – 26 procent har någon demenssjukdom.
  • +90 år – 45 procent har någon demenssjukdom.

Enligt professor Anders Wimo, en av Socialstyrelsens experter vad gäller att räkna på förekomst av demenssjuka och samhällskostnader, är gruppen under 65 år mycket svår att prognostisera, även om gruppen 60-65 år är någon lättare. Här uppskattas mellan 0,7 och 1 procent vara drabbade.

En brittisk undersökning visar att ca 5,2 procent av det totala antalet demenssjuka i landet är under 65 år. Enligt Socialstyrelsens senaste beräkning kom man fram till att ca 9 000 av totalt 158 000 drabbade var yngre än 65 år, vilket alltså blir ungefär 5,7 procent av totalt antal demenssjuka i Sverige.

Procentsiffrorna är naturligtvis inte huggna i sten och kan komma att ändras i framtiden. Forskningen visar att vi genom vår livsstil kan öka eller minska risken för att drabbas av demenssjukdom. Utbildning visar sig också vara en viktig faktor för att minska risken för att drabbas av demens.

TEXT: LENA BREITNER

DELAR AV DENNA TEXT PUBLICERADES I ALZHEIMERTIDNINGEN 3-4/2014. CITERA OSS GÄRNA