"När hjärnan sviktar". Det är en serie om demenssjukdomarna som startade i Svenska Dagbladet i måndags. Alzheimer Sverige kan varmt rekommendera alla att ta del av hela serien. Tre dagars artiklar sammanfattar på ett bra sätt vad vi vet i dag om sjukdomarna, om riskerna att drabbas och hur vi kan påverka risken att drabbas.

Läs gärna artikeln av Anna Asker om hur vården av demenssjuka var förr och hur man ser på den i dag. I artikeln "Ledtrådar hjälper när orden förlorat mening" berättar Anna Asker om sin tid inom långvården på 1980-talet. Visste ni att man hade minnesträning med de demenssjuka? Datum och veckodagar repeterades med hjälp av kalender. De boende bodde på stora salar. I dag vet man att det här är fel, eftersom frågor som är svåra att besvara lätt skapar ångest och frustration och då små boendeenheter i hemliknande miljöer är att rekommendera. Målet med dagens omsorg är att minska oro, ångest och frustration.

För den som tror att allt var bättre förr så är denna artikel verkligen en motvikt. I dag vet vi bättre!

Artikelserien inleddes med "Viktigt att upptäcka demens tidigt", med den oerhört viktiga slutsatsen att det är viktigt att komma till läkaren tidigt då det finns symptomlindrande mediciner som kan underlätta livet och göra att patienten kan bo hemma längre och ha en bättre livskvalitet.

Sista delen i artikelserien kom i dag och bygger mycket på Karolinska institutets Miia Kivipeltos forskning om livsstilens påverkan på risken att drabbas av demenssjukdom. Att använda knoppen och kroppen så mycket som möjligt minskar risken att drabbas.

Om vi skulle kunna skjuta upp debuten av demens med fem år skulle antalet patienter mins­kas med 50 procent, säger Miia Kivipelto till SvD.

Länk till sista artikeln läggs ut under dagen.