Är det okey att använda ordet dement om en människa? Tittar man på den så kallade tidnings-svenskan skulle man kunna tro att svaret är ja då det används väldigt flitigt. Men aktörer som arbetar med demensfrågor skyr definitionen då det betyder ”utan själ”. På Ersta diakoni bestämde man sig redan 1988 för att aldrig ta ordet i sin mun.

Bild Alzheimertidningen 1-2015. Utgivare Alzheimerföreningen Sverige.

”Sköterska filmade dement.” ”Märkte inte att dement försvann.” ”Bonus till läkare som hittar dementa” ”Anställd slog dementa på äldreboende” ”Är jag stressad – eller håller jag på att bli dement?”

Rubrikerna är många och talande. Journalister tycks älska orden dement och dementa. Experter, intresseorganisationer och frivilligaktörer som arbetar med demensfrågor undviker orden ganska konsekvent. Det räcker med en sökning på nätet för att se att så är fallet.

Sökmotorer ger dock inte alltid en rättvisande bild varför vi granskat enskilda hemsidor. På Socialstyrelsens hemsida fick vi ungefär lika många träffar på dement, dementa och demenssjuk, men det visade att de två första orden egentligen hänvisade till engelskans ”dementia”.

Vi gjorde därför ett stickprov i Socialstyrelsens utredning Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012, som gavs ut förra året. I löptexten får vi 305 träffar på ”demenssjuk”, däremot ingen träff på ordet ”dement” och bara en enda träff på ordet ”dementa”. Resultatet är inte förvånande då de som skriver forskningsrapporter om demenssjuka ofta är kvalificerade läkare som arbetar med människor som har dessa svåra hjärnsjukdomar. Högre förekomst av ord som ”dement” eller ”den demente” hade varit väldigt distanserande till människan. Det är ju deras patienter de skriver om!

Medias hemsidor är en skarp kontrast och en av värstingarna är Svenska Dagbladet. Här är orden ”dement” och ”dementa” åtta-nio gånger vanligare än ordet ”demenssjuk”. Hos Aftonbladet och Dagens Nyheter är det sex-sju gånger vanligare. Bäst klarar sig Sveriges Radio där orden ”dement” och ”dementa” bara är dubbelt så vanliga som orden ”demenssjuk” eller ”demenssjuka”.

Vi noterar också att ordet ”dement” på Aftonbladets hemsida används 2-3 gånger oftare i dag än för tio år sedan. Det är uppenbart att medias förkärlek till ”dement” och ”dementa” ofta syftar till att dramatisera och förtydliga att det är en försvarslös människa som utsatts för fel i vården alternativt har försvunnit. En annan förklaring handlar om att media ofta jobbar med fasta mallar där det kortaste ordet väljs av praktiska skäl för att få ihop en begriplig rubrik.

Men vad får det då för konsekvenser om vi i hög grad matas med orden ”dement” och ”dementa” via media?

Det ger ett felaktigt intryck av att Alzheimers sjukdom och andra kognitiva hjärnsjukdomar är tillstånd som kommer med ålderdomen, säger Alzheimerföreningens ordförande Krister Westerlund. I dag vet vi att 70 000 Alzheimerpatienter i Sverige inte får någon fullständig demensutredning och läkemedelsbehandling. Det är klart att språket påverkar.

I förra numret av Alzheimertidningen förklarade diakonen Kristina Telerud, som redan på 80-talet tog initiativ till att starta en dagverksamhet för demenssjuka vid Ersta diakoni, att man redan då strök ordet ”dement” ur ordlistan.

”Du är dement” är förfärligt att säga, menade hon och förklarade att dement kommer av latinet och betyder själlös.

Således skulle de rubriker vi nyss citerat översättas till ”Sköterska filmade själlös”, ”Märkte inte att förståndslös försvann”, ”Bonus till läkare som hittar själlösa”, ”Anställd slog förståndslös på äldreboende” samt ”Är jag stressad – eller håller jag på att bli själlös?”

Men blir man utan själ så fort man får en demensdiagnos? Ersta diakoni har med sin verksamhet visat att demenssjuka som varit väldigt inåtvända kan leva upp igen.

Våra patienter är inte utan själar, säger Krister Westerlund.

Själva definitionen på demenssjukdom är när en människa börjar få problem att klara sitt arbete eller sin vardag. Men bara för att det blir problem med att betala räkningar, passa tider eller hitta när man kör bil betyder det inte att människan inte kan njuta av musik, teater eller mänsklig närhet.

TEXT: LENA BREITNER/ALZHEIMERTIDNINGEN 1-2015

p.s. gå gärna och se filmen Still Alice, som med all önskvärd tydlighet visar att man faktiskt inte förlorar sin själ genom Alzheimers sjukdom. In i det sista är Alice Howland Fortfarande Alice. d.s.

VAD BETYDER DEMENS?

DEMENS FINNS BELAGT I SVENSKA SPRÅKET SEDAN 1931 OCH KOMMER FRÅN LATINETS DEMENS (VANSINNE, GALENSKAP), DE (FRÅN) OCH MENS (SINNE, FÖRSTÅND). NATIONALENCYKLOPEDIN HAR INGET UPPSLAGSORD PÅ ”DEMENT” MEN HAR SEDAN 90-TALET ANVÄNT SIG AV UPPSLAGSORDET DEMENS, ALTERNATIVT DEMENTIA, OCH BERÄTTAR ATT ”-MENS” BETYDER FÖRSTÅND, VILKET GÖR ATT DEMENS I RAK ÖVERSÄTTNING BLIR ”UTAN FÖRSTÅND”.

LÄNDER SOM LIGGER I FRAMKANTEN INOM ALZHEIMERS OCH ANDRA SVÅRA KOGNITIVA HJÄRNSJUKDOMAR HAR LÄMNAT BEGREPPET DEMENS OCH ANVÄNDER SIG I STÄLLET AV ALZHEIMERS SJUKDOM SOM SAMLINGSBENÄMNING FÖR DE CA 70 DIAGNOSERNA. LÄS OCKSÅ LILLA SPRÅKGUIDEN!