Är det lönt att börja med medelhavsmat, motion och hjärngympa vid 69 års ålder? Varför har ordet ”demens” bytts ut mot ”kognitiv sjukdom”? Det och mycket mer behandlas på Internationella Alzheimerdagen i Malmö den 21 september där bland annat skådespelaren och operasångaren Stefan Ljungqvist uppträder.
- Det är gratis. Ingen ska behöva välja bort att få kunskap på grund av att man inte har råd, säger Alzheimer Sveriges ordförande Krister Westerlund.

Var tredje sekund drabbas en hjärna av Alzheimers sjukdom eller någon annan svår kognitiv hjärnsjukdom. Det konstaterade den globala samarbetsorganisationen Alzheimer’s Disease International, ADI, när de i slutet på augusti lade fram den årliga World Alzheimer Report.

Prognoserna hade kraftigt fått skrivas upp, främst vad gäller Afrika, Mellanöstern, Asien och Amerika. Vi kan glädjas åt att fler ökar sin levnadsstandard och livslängd, men ålder är också den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av en demenssjukdom.

Globalt och nationellt arbetar ADI:s medlemsorganisationer med att sprida kunskap om Alzheimers sjukdom och andra svåra kognitiva hjärnsjukdomar. Trots årtionden av arbete kan ADI och dess svenska representant Alzheimer Sverige konstatera att okunskap, missförstånd och fördomar fortfarande präglar verkligheten för drabbade och deras anhöriga. Många stänger av öronen när ord som demenssjukdom kommer på tal. Men det finns faktiskt ljuspunkter inom området, trots att man ännu inte kan bota någon människa.

Sebastian Palmqvist är ST-läkare vid neurologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus, SUS, och också verksam som forskare vid Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet.

Internationella Alzheimerdagen i Malmö den 21 september ska han försöka reda ut vilken ny forskning som är intressant och viktig.

Ett exempel är en nyligen framlagd finsk studie, som visar att förändrad livsstil som mer motion, ändrad kost, att hålla koll på blodtrycket och att ägna sig åt hjärngympa kan ha positiv påverkan sent i livet.

Det är en stor studie där personer mellan 60 och 77 år som var i risksonen för Alzheimers sjukdom kunde visa på förbättrad kognitiv förmåga genom förändrad livsstil jämfört med gruppen som inte gjorde det.

säger Sebastian Palmqvist

Förutom nya forskningsresultat kommer han att tala om att begreppet ”demens” är på väg mot den historiska skräphögen.

Det finns alltså inte något förbud att säga ordet demens, säger Sebastian Palmqvist. Men inom vårt område är den amerikanska psykiatriska statistik- och diagnoshandboken DSM vägledande. Den senaste versionen (nummer 5 red anm) är nu översatt till svenska och där har ordet ”demens” ersatts med ”kognitiv sjukdom”.

Alzheimervärlden välkomnar utvecklingen. Ordet ”demens” kommer nämligen av latinet och betyder ”utan själ”. Med dagens diagnostik har många ganska intakta förmågor när de får en diagnos. En del kan fortsätta köra bil. En känd person som Terry Pratchett kunde i många år publicera nya böcker, trots Alzheimerdiagnos. Att då uttrycka ord som betyder ”utan själ” blir inte bara kränkande utan även absurt.

Som behandlande läkare upplever jag också att det är lättare för en patient att ta emot information om ordet kognitiv sjukdom används.

säger Sebastian Palmqvist

På Internationella Alzheimerdagen kommer flera forskare vi Minneskliniken SUS och Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet att delta.

Programvärd är den alltid mycket underhållande professor Lennart Minthon, som mångårigt varit drivande för att gåtan om de svåra kognitiva hjärnsjukdomarna ska lösas genom att studera friska såväl som sjuka människor.

ST-läkaren och forskaren Erik Stomrud kommer bland annat berätta hur han anser att en demensutredning bör gå till.

Överläkaren Sibylle Mayer kommer att tala om BPSD, som betyder Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demenssjukdom. Oro, aggressivitet, hallucinationer eller sömnstörningar är vanliga hos patientgruppen och verksamheten i Malmö-Lund har utvecklat BPSD-registret som i dag används av 284 av 290 kommuner. Det handlar om att verksamheterna systematiskt identifierar BPSD-symptom och utvecklar en individuell behandlingsplan för patienten.

Oftast rör det sig om enkla åtgärder, som att till exempel servera en person frukost på sängen för att minska oron på morgonen.

säger Sibylle Mayer

Personen ska vara i centrum, inte sjukdomen. Samtidigt menar Sibylle Mayer att även personalen mår bra av att jobba med BPSD-registret då omvårdnadsåtgärder prioriteras högt och personalens insats blir mer tydlig.

Sist men inte minst kommer skådespelaren och operasångaren Stefan Ljungqvist att underhålla på Internationella Alzheimerdagen tillsammans med Lennart Palm.

 

VAD?                       Internationella Alzheimerdagen
VAR?                       Scandic Triangeln, Malmö
NÄR?                       Måndagen den 21 september klockan 18-21
HUR?                      Kom gärna i god tid. Det är fri entré, ingen förbokning.

 

FAKTA:

Den Internationella Alzheimerdagen, World Alzheimer’s Day™ instiftades den 21 september 1994 av den globala samarbetsorganisationen Alzheimer’s Disease International, ADI, som för fjärde året firar hela september som Alzheimermånaden. Som Sveriges representant i ADI har vi i Alzheimer Sverige i uppdrag att manifestera händelsen i vårt land. I år gör vi det i Göteborg och Malmö. Syftet med Alzheimermånaden och Internationella Alzheimerdagen är att ge kunskap och ha roligt.

Alzheimer Sverige, bildad 1986 under namnet Alzheimerföreningen i Sverige, är en riksorganisation som arbetar för drabbade av Alzheimers sjukdom och andra svåra kognitiva hjärnsjukdomar samt deras anhöriga. Vi bedriver telefonrådgivning, arrangerar Alzheimer Café runtom i Sverige och manifesterar årligen Internationella Alzheimerdagen. Vi ger ut tidningen Minnesvärt (tidigare Alzheimertidningen).

Alzheimers är inte bara en sjukdom utan även en samlingsbenämning för alla de svåra kognitiva hjärnsjukdomarna, där till exempel vaskulär demens, frontallobsdemens och Lewy Bodys sjukdom ingår. I dag beräknas 180 000 personer i Sverige vara drabbade av någon demenssjukdom, varav 60-70 procent har Alzheimers sjukdom. Omkring 9 000 personer räknas som unga demenssjuka, det vill säga under 65 år. Kostnaderna för demenssjukdomarna är enorma – 63 miljarder årligen, vilket är mer än vad kostnaderna för cancer, hjärt/kärl-sjukdomar och stroke är tillsammans.