Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus får nytt pris och 4 miljoner

Pristagarna från vänster: Åsa Wallin, Lennart Minthon, Fredrik Scherstén, regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult, Magnus Löndahl, Hindrik Mulder och Hannie Lundgren. Foto: Region Skåne/Peter Kroon

MALMÖ-LUND

En miljon kronor per år i fyra år. Det är vad Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus Malmö-Lund får genom ett nyinstiftat pris som ska främja klinisk forskning. Pengarna kommer att blir ett värdefullt tillskott för att hitta metoder att förbättra dagens patienters livskvalitet, men pengarna kommer också att gå till att locka internationella forskare till en redan framgångsrik verksamhet.

I dag delades det nyinstiftade Skåne Centre of Excellence – in Health ut. Det är Region Skåne som har skapat priset för att stödja och främja miljöer inom hälso- och sjukvården som befinner sig i toppklass inom klinisk verksamhet, forskning och utveckling.

Tre verksamheter skulle förutom äran få en miljon kronor årligen i fyra år. Det var med spänning som Alzheimerföreningen Sverige inväntade besked om vilka verksamheter som skulle prisas. Det blev som vi hade hoppats på. Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus Malmö-Lund fick priset för att de bedriver en verksamhet som genom sina kliniska studier och vetenskapliga forskningsresultat bevisar att de är i internationell toppklass.

Vi fick tag på en mycket glad verksamhetschef, Åsa Wallin, som under eftermiddagen firade med personalen.

Vad ska ni göra med alla pengarna?

– Det här blir ett värdefullt tillskott för oss, säger hon. Vi har jättemånga spännande projekt på gång.

För närvarande håller man på att bygga om hela huset i Malmö för att bättre kunna bedriva sin verksamhet.

– Vi kommer bland annat att skapa en enhet som heter Minneshälsan. Här ska vi kunna erbjuda patienter fysisk aktivitet, kostråd och medicinsk yoga. Detta ska vi följa vetenskapligt.

Genom de vetenskapliga utvärderingarna ska man alltså kunna visa vilka preventiva åtgärder som kan förbättra demenspatienters livskvalitet. För problemet är att vi i dag inte har något läkemedel för att bota Alzheimers och andra sjukdomar. Det enda som finns är symptomlindrande läkemedel mot Alzheimers.

– Vi har inte fått något nytt läkemedel godkänt på tolv år, säger Åsa Wallin. Satsningarna på vaccination har ännu inte gett de kliniska effekter som man hoppats på. Det är möjligt att man behöver sätta in behandling tidigare i förloppet.

Mycket tyder på att satsningar på tidig diagnostisering är viktig och även här är Minneskliniken i framkanten.

– Vi har bland annat sedan 90-talet byggt upp en biobank med olika biomarkörer.

Det kan handla om olika ämnen i ryggvätskan som analyseras. Docent Oskar Hansson, som är verksam vid Minneskliniken, lade till exempel nyligen fram uppmärksammade forskningsresultat kring tidig diagnostisering av Alzheimers genom ryggvätskeprov.

– Vi har haft en lång tradition av att följa patienter över tid, även patienter med lindriga besvär, säger Åsa Wallin.

I dag har verksamheten över 20 anställda läkare och är en av de största Minnesklinikerna i Sverige. Antalet forskare som är kopplade till verksamheten ökar, men man vill ha fler. Tillskottet från Region Skåne kommer alltså även att användas för att locka internationellt framstående forskare till Minneskliniken. Chansen att man kan göra det är stor. Duktiga forskare dras nämligen till andra duktiga forskare. Ett viktigt mått i forskarvärlden är hur ofta en forskare citeras av andra forskare i vetenskapliga texter. Oskar Hanssons namn har nämnts, men allra mest citerad är professor Lennart Minthon, enligt Åsa Wallin.

Det finns ett internationellt intresse för Minnesklinikens forsknings- och utbildningsverksamhet. Det är härifrån som det så kallade BPSD-registret har byggts upp. När man talar om demenssjukdomar tänker många på minnet som sviktar och försvinner, men BPSD är minst lika viktig.

BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom och handlar om att patienten kan bli orolig, väldigt arg, se syner eller visar på andra psykiska besvär. BPSD orsakar stort lidande för patienten, men kan också vara besvärande för anhöriga, andra patienter och innebära ökad vårdtyngd för personalen.

BPSD-systemet handlar om att utbilda personal att metodiskt analysera beteenden och symptom hos en patient. Det hela förs in i ett datoriserat system, varpå man gör en åtgärdsplan, som i sin tur ska utvärderas innan nya åtgärder testas.

– Det kan handla om att spela musik när personen vaknar, att den får äta själv på rummet istället för med många andra eller att få en promenad varje morgon, säger Åsa Wallin. BPSD-registret är ett verktyg för vårdpersonalen ute på ett boende. De förstår ofta väldigt snabbt hur användbart det är och andra länder är också intresserade av BPSD-registret.

Minneskliniken har fram till i dag utbildat personal från ungefär 270 kommuner i systemet. Det låter faktiskt som om väldigt enkla och ganska billiga åtgärder kan göra livet lättare för både den drabbade och omgivningen. Sett ur detta perspektiv är det nog inte så konstigt att det finns ett internationellt intresse för BPSD-registret, eftersom kostnaderna för demenssjuka ständigt ökar.

De andra två pristagarna är kranskärlssektionen och sektionen diabetologi.

– I år har vi valt att belöna kliniker som arbetar med breda folksjukdomar men som inte alltid fått den uppmärksamhet som de förtjänar, säger regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult (M). Klinikerna arbetar med stora patientgrupper och för dessa är det väldigt betydelsefullt när nya rön, tekniker och behandlingsformer införs.

Byline: Lena Breitner