Säg ordet demenssjukdom och många drar åt sig öronen. Hu så hemskt. Kan vi inte tala om något annat? Men vi borde faktiskt prata mer om demenssjukdomarna och i högsta grad fokusera på det som är positivt. Förra året bevisades det att vi sent i livet kan skjuta på minnesproblemen om vi ser till att äta hälsosam kost och utsätter hjärnan och kroppen för regelbunden gymnastik. Det är värt att tänka på redan i unga år!

Minns du förra årets braskande rubriker om att Alzheimer kan smitta? Jo, det gör nog många. Förutom att tolkningen av forskningsresultaten blev överdrivna och felaktiga borde en helt annan forskning fått de stora rubrikerna.

På Internationella Alzheimerdagen i Malmö lyfte nyligen Sebastian Palmqvist, ST-läkare vid neurologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus, SUS, samt forskare vid Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet, fram en helt annan forskning som en av årets största och viktigaste forskningsnyheter i demensvärlden.

 
Miia Kivipelto är överväldigad över den respons FINGER-studien har fått i världen. Många har uppenbarligen längtat efter positiva forskningsnyheter kring demenssjukdomarna.
Foto: KI/Erik Cronberg

Det handlar om den finska FINGER-studien, som i mars förra året presenterades i den brittiska medicintidskriften Lancet. FINGER står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability och handlar om man kan förebygga kognitiv svikt och utvecklande av en demenssjukdom hos äldre personer. Svaret är att man kan det – även sent i livet.

Studien genomfördes i Finland och leddes av Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet i Solna, en forskare som i många år intresserat sig för frågan om det går att förebygga svåra kognitiva hjärnsjukdomar genom vår livsstil.

Resultatet av FINGER-studien har fått ett enormt välkomnande i världen.

Det här är något av det mest positiva vi har hittat, säger Miia Kivipelto. Vi har fått en otrolig respons i världen. De ska bland annat göras dokumentär om det här i Japan och i USA.

I en artikel i Nordisk Nutrition 3/2015, som Miia Kivipelto skrivit tillsammans med doktoranden Krister Håkansson och docent Alina Solomon, båda Karolinska institutet, pekar hon på att det länge funnits en väldigt pessimistisk uppfattning om möjligheterna att förebygga demenssjukdom, då väldigt stort fokus lagts på åldersfaktorn och de genetiska faktorerna, det vill säga sådant vi inte kan påverka.

Under den senaste tioårsperioden har forskningen allt mer tittat på andra faktorer som handlar om hur vi lever vårt liv. I dag vet forskarna att högt blodtryck, höga kolesterolvärden och fetma redan i medelåldern ökar risken för att drabbas av Alzheimers eller annan svår kognitiv hjärnsjukdom. Rökning, hög alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet liksom ensidig kost och brist på till exempel vitaminerna B12, D och E tycks öka risken.

Forskningen har också intresserat sig för individernas intellektuella och sociala liv. Vi vet i dag att intellektuell inaktivitet och social isolering är direkt skadliga för oss. Även hjärnan måste hållas igång – annars förtvinar den.

 TVÅ GRUPPER

I den aktuella FINGER-studien tog man ett bredare grepp om frågan om livsstilsfaktorer. I dag vet man att till exempel Alzheimers sjukdom är en så kallad multifaktoriell sjukdom, vilket betyder att flera faktorer påverkar risken att drabbas. Forskarna ville titta på vilken effekt det gav om äldre personer genomförde olika slags livsstilsförändringar samtidigt och dessutom gavs stöd och gemenskap i genomförandet av dessa förändringar.

Resultatet är väldigt uppmuntrande, eftersom det visar att man senare i livet kan mota Olle i grind vad gäller de kognitiva förmågorna.

FINGER-studien pågick under två år där man tittade på en stor grupp människor. 1 260 personer i åldersgruppen 60-77 år studerades. Alla personer som valdes ut var riskpersoner för att utveckla demenssjukdom. De delades in i två grupper. Båda grupperna fick genomgå hälsokontroller och gavs ordinär hälsoinformation, som att de skulle äta hälsosamt och motionera. Därutöver fick den andra gruppen, som vi här kallar livsstilsgruppen, ett helt batteri av stöd för att förändra sin livsstil fysiskt, intellektuellt och kostmässigt.

BARA D-VITAMIN SOM KOSTTILLSKOTT

Livsstilsgruppen fick särskilda insatser vad gällde information om kost. Det gavs inga rekommendationer om kosttillägg, förutom vad gäller vitamin D, eftersom nyttan med detta inte är bevisad av forskningen.

Istället var målet att deltagarna skulle få sitt näringsbehov genom allsidig kost. De fick därför råd att äta mer fisk och hellre övergå till vegetabiliska oljor, äta mer fullkorn, grönsaker, frukt och fibrer. Kort och gott det vi kallar hälsosam nordisk kost som liknar klassisk medelhavskost.

Livsstilsgruppen fick också information om att minska socker- och saltintag samt att välja mejeriprodukter med låg fetthalt. Enligt Miia Kivipelto höll man en konservativ hållning till alkohol.

Vi rekommenderade ingen att börja, men om en person var van att dricka ett glas vin till maten höll vi oss oftast neutrala. I vissa fall kan alkohol vara problem tillsammans med vissa läkemedel. Stora mängder alkohol vet vi är skadligt.

Miia Kivipelto och hennes kollegor konstaterar att de personliga besöken och gruppsamtalen om kost var mycket lyckade. En så enkel sak som hur man skulle tolka en innehållsdeklaration och vad som var viktigt att titta efter var uppskattat. De försökspersoner som behövde gå ner i vikt fick hjälp att sätta realistiska och individuella mål. Att vid hög ålder ägna sig åt snabb och stor viktminskning är nämligen inte att rekommendera.

När studien var slut visade det sig att den grupp som fått informationsinsatser och stöd vad gällde kosten i högre grad åt fisk och grönsaker. De hade ökat intaget av omättade fetter och vitaminer via kosten, inte via kosttillskott. De hade minskat intag av mättade fetter.

GYMPA KNOPPEN OCH KROPPEN                     

Livsstilsgruppen fick genomgå styrke- och konditionspass på ett gym 1-3 gånger per vecka. Utöver detta rekommenderades de att promenera, cykla och simma.

Det handlar om motion på en nivå som gör att man får upp puls och blodflöde men inte så att man blir utmattad, berättar Krister Håkansson.

Motionsövningarna skedde alltid i grupp och under ledning.

Det här tror vi är en av framgångsfaktorerna, att så många motiverades att delta i undersökningen, säger Krister Håkansson.

Gruppen fick även genomgå regelbunden hjärngympa, som genomfördes i samband med träffar och hemma. Det handlade om webbaserade träningsprogram. Försöksgruppen fick livsstilsråd av sjuksköterskor. De erbjöds regelbunden individuell kontroll av blodtryck, vikt och blodsocker.

TREVLIGA RÅD

Efter det tvååriga projektet kunde man summera hur utvecklingen hade gått för de två grupperna. Ett neuropsykologiskt standardtest visade att båda grupperna förbättrat sin kognitiva förmåga, men förbättringarna var betydigt större i livsstilsgruppen. I synnerhet livsstilsgruppens exekutiva förmåga, hjärnans förmåga att organisera, starta tankeprocesser och skifta strategier, hade markant bättre resultat, hela 83 procent högre än jämförelsegruppen.

Den finsk-svenska studien visar att det inte bara handlar om att ändra delar av sin livsstil. Forskningen visar att det är de sammanhängande faktorerna som gör att människor sent i livet kan påverka en kognitiv försämring genom livsstilsförändring. Det är kombinationen av gympa för hjärnan och kroppen tillsammans med förändrad kost och koll på BMI och blodtryck som gör att vi kan mota Olle i grind.

Minnesvärt frågar Miia Kivipelto vad hon har för budskap till en 30-åring som läser det här.

Att det är en bra tid att fundera på sin livsstil, eftersom vi vet att processen mot en demenssjukdom börja tjugo-trettio år innan man får en diagnos, säger hon. Det är aldrig för tidigt att börja förebygga en demenssjukdom, men vår studie visar också att man senare i livet kan minska sin risk.

Hur stor inverkan samhörigheten inom gruppen kan ha påverkat vet forskarna inte, men den höga andel som deltog till slutet tyder på människans behov av social samvaro och stöd vad gäller motivation.

Oavsett låter det som ganska trevliga råd som forskarna kommit fram till. Det goda livet är viktigt, oavsett hur gamla vi är. Inte undra på att hela världen jublar åt nyheten!

Text: Lena Breitner

 Artikeln är publicerad i tidningen Minnesvärt 4/2015. Citera oss gärna, men ange källa.