Forskare vid Lunds universitet och Minneskliniken SUS har i en studie visat att säkrare diagnoser av frontallobsdemens kan göras med en ny magnetkamerateknik. Säker och tidig diagnos är viktig för patient och anhöriga, men är också en nödvändighet för att på sikt hitta botemedel mot sjukdomen.

En undersökning av hjärnans vita substans med magnetkamera kan i ett tidigt skede avgöra om en person drabbats av pannlobsdemens. Det visar en studie vid Verksamhetsområde Minnessjukdomar vid SUS (Minneskliniken).

Bakom studien står forskaren och läkaren Alexander Santillo, som pekar på att en tidig diagnos är viktig av flera skäl.

- Att få en tidig diagnos ökar tryggheten både hos patienten och dess anhöriga och gör det också möjligt för samhället att snabbt ge patienten rätt omhändertagande, säger han.

Men det finns också andra aspekter. Det finns inte något botemedel mot pannlobsdemens i dag. För att få fram läkemedel måste man i slutstadiet testa dem på sjuka patienter. Då är det viktigt att veta att personerna verkligen har sjukdomen. Det är också viktigt att testa läkemedlen på människor som inte kommit så långt i sitt sjukdomsförlopp. Sammantaget är därför tidig och säkrare diagnostik en förutsättning för att kunna utveckla läkemedel och på sikt ta fram ett botemedel mot sjukdomen.

Pannlobsdemens, även kallad frontotemporal demens eller frontallobsdemens är en ovanlig form av demenssjukdom, som till skillnad från de andra demenssjukdomarna inte i första hand påverkar minnesfunktionen. Istället är det personligheten som förändras. I pannloben sitter nämligen de sociala funktionerna.

I Sverige lever i dag uppskattningsvis 7 500 personer med pannlobsdemens.

- Ungefär hälften av dem är under 65 år och ofta befinner de sig i slutet av sin yrkesaktiva karriär, säger Alexander Santillo. Patienten ifråga har sällan sjukdomsinsikt. Det är nästan alltid anhöriga eller arbetsgivare som tar kontakt med sjukvård eller företagshälsovård.

Vad är då symptomen? Det kan variera, men enligt Alexander Santillo beskriver anhöriga ofta det som en personlighetsförändring.

- Det kan handla om att personen blir mindre intresserad av sin omgivning, mer egocentrisk eller tar risker till exempel vid bilkörning, säger Alexander Santillo. Det kan också handla om att bryta mot sociala konventioner, som att slänga i sig maten och lämna bordet innan gästerna har ätit upp.

De skiftande symtomen kan göra att det tar flera år innan rätt diagnos kan ges. Men nu menar alltså Alexander Santillo att man hittat ett enklare sätt att kunna ge säkrare och tidig diagnos. Magnetkameror finns på många sjukhus och genom en ny teknik, DTI, Diffusion Tensor Imaging, kan man alltså ge träffsäkrare diagnos.

Pannlobsdemens diagnostiseras genom undersökning av hjärnbarken i patientens pann- och tinningslober för att se om den grå substansen har tunnats ut. Men även den vita substansen, som består av nervtrådar, påverkas. Det är genom DTI-tekniken som förändringarna av den vita substansen kan ses.

Vid misstanke om pannlobsdemens görs redan i dag en magnetkameraundersökning som ett första steg, men ofta krävs att man går vidare med avancerade mätningar av blodflöden och hjärnans metabolism.

- Det kräver ytterligare fysisk apparatur, säger Alexander Santillo. Den nya DTI-tekniken kan om den implementeras innebära att man kan utnyttja magnetkameran på ett bättre sätt. Det blir smidigare och enklare, både för patienten och sjukvården.

Byline: Lena Breitner