Regeringens bemanningskrav tvingar kommunerna att följa upp individens behov

Regeringen har i dag beslutat om att skärpa bemanningskraven på demensboenden och andra särskilda boenden inom äldreomsorgen. Från och med den 15 april införs en förändring i förordningen till Socialtjänstlagen, som innebär att kommunen kontinuerligt måste planera utifrån patienternas individuella behov.

Personal ska "utan dröjsmål" dygnet runt vid behov kunna ge stöd till demenspatienter eller andra personer som bor på äldreboenden.

Vi säger inte att det ska vara tre anställda på en korridor. Det är personers aktuella individuella behov som avgör hur man ska bemanna. Vet man att det finns flera på ett boende som riskerar att falla får man göra en bedömning efter detta, förklarar barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér till Alzheimer Sverige.

 

Beslutet har varit efterlängtat och dessutom en riktig långkörare.

Det här är en historia som går tillbaka till 2010, säger Åsa Regnér.

Avslöjanden i media 2010 visade att boende på demensavdelningar lämnades inlåsta ensamma nattetid. Samma år kom Socialstyrelsen efter tillsyn fram till att 58 av 100 demensboenden i Sverige hade otillräcklig bemanning för att kunna tillgodose de boendes behov av trygghet och säkerhet nattetid. 60 av avdelningarna var låsta och obemannade kortare eller längre tid under natten.

2011 var det dags för nästa tillsyn. Socialstyrelsen konstaterade att personer på 168 äldreboende ofta var tvungna att duscha, gå och lägga sig och äta baserat på hur bemanningen såg ut och inte efter vad de äldre hade för behov, dygnsrytm och vanor. Personalbrist ledde till att möjligheten att vara utomhus var begränsad. Många äldre upplevde att deras tillvaro inte var meningsfull. Tillsynen visade att det inte var ovanligt att larm ej besvarades omedelbart av personalen.

Socialstyrelsen konstaterade att iakttagelserna var i linje med vad patientorganisationer som vi i Alzheimer Sverige och enskilda individer också förmedlade, säger Alzheimer Sveriges kansliansvarige Kristina Westerlund.

Efter detta lades tillsynsansvaret på Inspektionen för vård- och omsorg, IVO. 2014 genomfördes en granskning där det konstaterades att de biståndsbeslut som nämnden överlämnade till vårdverksamheten ofta var otydliga och ofullständiga, vilket ledde till att det ofta blev enskilda anställda som bestämde vilken service och omvårdnad vårdtagaren skulle få. Nämnden såg ej till att på ett systematiskt sätt granska om och hur deras beslut implementerades.

Sammantaget konstaterade IVO att socialnämnderna i Sverige inte fullt ut säkerställer att de äldres behov av stöd och hjälp tillgodoses. Detta är alltså bakgrunden till att Socialstyrelsen beslutade sig för att införa föreskrifter om bemanning på särskilda boenden. Först gällde beslutet demensvården och skulle införas 2014. Sedan sköts det på framtiden. I januari i år upphävdes bemanningsföreskrifterna för demensvården innan de egentligen trätt ikraft, eftersom man ville införa föreskrifterna på alla särskilda boenden.

Förra våren lämnade Socialstyrelsen över förslag till föreskrifter till regeringen. Nio månader senare har alltså regeringen valt att inte ha några föreskrifter, utan istället genomföra en ändring i förordningen till Socialtjänstlagen.

Det här är ett klargörande av lagstiftningen och en förordning har starkare ställning i regelverkets hierarki, säger Åsa Regnér.

Den som starkast ställt sig emot skärpta bemanningsregler är Sveriges kommuner och landsting, SKL, som menar att skärpta bemanningskrav kommer att medföra ökade kostnader för kommunerna. Enbart nattbemanningen har Socialstyrelsen kostnadsberäknat till mellan 258 miljoner och 1,03 miljarder årligen. Genomförandeplaner på individnivå är kostnadsberäknade till 50 miljoner årligen.

Det är här haken ligger, sa ordföranden i Alzheimer Sverige Krister Westerlund i Tidningen Minnesvärt 4/2015. Hade det här varit en annan sjukdomsgrupp, till exempel cancer, så hade det varit åtgärdat för länge sedan. Det här kommer att kosta pengar men vår sjukdomsgrupp hörs inte och syns inte, och därför vill man strunta i den.

Det finns också en annan effekt av bemanningsbeslutet. I Socialstyrelsens konsekvensutredning, som regeringen fick på sitt bord i våras, konstaterade myndigheten att en bättre omsorg om de enskilda i särskilda boenden förväntas påverka deras hälsa, så att de i många fall kan leva längre.

Kommunerna ligger redan efter vad gäller utbyggnaden av demensplatser, säger Kristina Westerlund. Det här kommer att sätta ytterligare press på kommunerna vad gäller utbyggnad. Vår förhoppning är att andra förebyggande insatser också får större fokus för att kunna hantera en samhällelig utmaning. 

Det gäller till exempel tidig diagnostik och att fler patienter ska ges  symptomlindrande Alzheimerläkemedel som inte bara förlänger liv utan kan skjuta upp behov av hemtjänst och behov av demensplats upp till fem år.

Det är vår bestämda uppfattning att biståndsinsatser i form av kontaktpersoner till ensamstående och isolerade personer med kognitiv svikt inte bara är bra för att upprätthålla och dämpa försämringen av individens kognitiva förmåga, utan skulle även spara stora resurser för samhället, säger Kristina Westerlund.

Forskning har till exempel visat att ensamstående patienter med mild kognitiv svikt i högre grad söker sig till akuten för vaga symptom. Trycket på sjukhus, hemtjänst och särskilda boenden skulle lätta om patienterna togs på allvar och gavs social stimulans som bistånd. I dag hänvisar kommuner ofta till PRO och träffpunkter, men stora grupper passar inte hjärnor som börjar bli långsamma. Konsertbesök eller stimulerande samtal under en fika kan motar Olle i grind.

Alzheimer Sverige välkomnar regeringens beslut, som sätter press på kommunerna att genomföra individuella bedömningar, som kontinuerligt följs upp. Bemanningen ska alltså utgå från patienternas behov.

Det här gäller lika mycket dagbemanningen, säger Kristina Westerlund. Jag talade precis med vår lokala ordförande i Borlänge Ann Nordqvist och där finns en demensavdelning med nio boende varav sex ska handmatas vid varje måltid. Detta har man två anställda till. Det säger sig självt att det inte går. 

TEXT: LENA BREITNER

Den exakta ordalydelsen i socialtjänstförordningen blir "I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa"