Vi har svårt att komma ihåg koder till kreditkort, hantera digital information och köpa tågbiljetter till bussar och tåg. Därför vill vi att det utvecklas sätt som gör att det digitala samhället blir mer tillgängligt för människor med minnessjukdomar.

Detta är några av slutsatserna i The Copenhagen Declaration, Köpenhamnsdeklarationen, som lades fram på onsdagen vid samarbetsorganisationen Alzheimer Europes årliga konferens.

 
Nordisk workshop om demensvänligt samhälle. I bild syns Ingegärd och Rolf Pousard, Stockholm, Karin Gustafsson, Göteborg samt Alzheimer Sveriges ordförande Krister Westerlund. Foto: Lena Breitner

Vid årets konferens, som hölls i Köpenhamn 31 oktober till den 2 november, har fokus satts på de människor som har Alzheimers sjukdom och andra svåra kognitiva sjukdomar. Kort och gott har man låtit de som lever med sjukdomarna definiera vilka problem och möjligheter de ser i samhället.

 Karin Gustafsson är Sveriges representant i Alzheimer Europes arbetsgrupp för personer med minnessjukdom. Hon och maken Lars har varit med att ta fram Köpenhamnsdeklarationen.

Under tre dagar har representanter från Sverige, Norge och Danmark genomfört workshops där människor med minnessjukdomar tillsammans med sina anhöriga har fått definiera vad ett demensvänligt samhälle är.

De har också fått föra fram förslag på hur samhället ska förändras så att de, trots sitt handikapp, kan leva och verka med samma möjligheter och rättigheter att delta i samhällslivet som andra människor.

 
Handla är ett vardagligt problem för Ingegärd Pousard från Stockholm (mitten). Här är hon tillsammans med maken Rolf, ordförande i Alzheimerföreningen i Stockholm.
Foto: Lena Breitner 

Konferensen tog fasta på dels FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, men också FN:s deklaration om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning.

Tidningen Minnesvärts reporter Lena Breitner lyssnade av första dagens arbete. Det var tydligt att mycket vardagliga situationer upplevdes som begränsande för personer med minnessjukdomar. Som att gå och handla.

Det finns inget ställe där man kan bli mer förvirrad, sa en kvinna.

Stressade otåliga människor bakom en gör att koden de kom ihåg när de gick hemifrån plötsligt är puts väck. Allt ska gå så fort i dag, något som minnessjuka har väldigt svårt för.

Sextio procent av de som är i min butik har inte tid, sa norska Alv Orheim och föreslog en slow-line (motsvarigheten till snabbkassa) i butikerna.

Gruppen blev också snabbt överens om att tekniken ska underlätta och inte begränsa. Men tyvärr är det mycket tekniskt som begränsar dem. Det är inte bara minnet som det kan bli problem med. Många med kognitiva sjukdomar har problem med knappsatsen på en telefon.

Hur ska jag komma fram till läkaren? Det är svårare än att komma till månen! sa en skånsk kvinna med Alzheimers sjukdom.

 

Alzheimer Sverige, som är en av Sveriges två representanter i Alzheimer Europe, var på plats och deltog i utarbetandet av Köpenhamnsdeklarationen.

Det är helt uppenbart att Sverige ligger efter i Norden vad gäller de minnessjukas rätt att delta i samhället,  säger Alzheimer Sveriges ordförande Krister Westerlund. I Danmark är man fullt uppe i arbetet om att göra samhället mera demensvänligt. Målet i Danmark är att alla kommuner ska vara demensvänliga till 2025.

I Aalborgs kommun har man hållit på i ett år och utbildar allt från poliser och butikspersonal till ungdomar om hur man ska bemöta personer med minnessjukdomar. Arbetet sker i samverkan med danska Alzheimerforeningen, som tagit fram begreppet Demensven.

Aalborgs frivilligkoordinator Karin Boye Nielsen fanns på plats på konferensen och hon berättade för Alzheimer Sverige att det nu finns butiker i kommunen som har utbildat all personal och där många äldre nu väljer dessa butiker. De har fått sin första demensvänliga tandläkarmottagning och ett 50-tal poliser har också utbildats.

Om en medborgare har gått vilse kan det vara lite skrämmande att bli hittad av en polis med pistol och uniform, säger Karin Boye Nielsen.

Lösningen är att gå upp vid sidan om personen och erbjuda dem armen. Att fråga om man får hjälpa dem hem.

Vad kom man då fram till på konferensen? Köpenhamnsdeklarationen kan du läsa i sin helhet här på danska. Vi har även översatt dem till svenska och till svenska förhållanden, klicka här.

Sammanfattningsvis har du punkterna här:

  1. Mera fokus på forskning om minnessjukdomar
  2. Mer  kunskap och medvetenhet om minnessjukdomar i samhället
  3. Att alla länder blir demensvänliga samhällen
  4. Systematisk uppföljning av diagnosen
  5. Att stöd anpassas till varje individs och familjs individuella behov
  6. Möjlighet att delta i värdiga och meningsfyllda aktiviteter
  7. Hjälp och stöd till att förbli en del av det digitala samhället

Vill du läsa mer utförligt om