Region Skåne har i dag beslutat att Kunskapscentrum för demenssjukdomar vid SUS ska ta fram en strategisk plan för hur framtidens demensvård ska se ut. Arbetet kan bli vägledande för landets kommuner och landsting, visar beslutsunderlaget. Arbetet är angeläget. Socialstyrelsen kom tidigare i år fram till att det råder enorma brister i landets demensvård, bland annat vad gäller diagnostisering. 

I mars i år lade Socialstyrelsen fram rapporten Nationell utvärdering – vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. I ett pressmeddelande sammanfattade Socialstyrelsen: färre än varannan person som sökte till en vårdcentral får en demensutredning enligt Socialstyrelsens rekommendationer.

Utvärderingen visar också att primärvården i alltför hög grad sätter restdiagnosen Demens UNS (Utan närmre Specifikation). Ungefär hälften som får en diagnos genom primärvården får beteckningen Demens UNS, men statistiskt sett borde mellan 60 och 70 procent av patienterna ha fått diagnosen Alzheimers sjukdom istället och en annan patientgrupp bör ha diagnosen vaskulära skador. Utvärderingen visade också att bara 30 procent av alla Alzheimerpatienter fick symptomlindrande behandling, vilket är skrämmande lite. Dessa uppgifter kring diskrimineringen av vår patientgrupp tog Alzheimerföreningen Sverige upp i en debattartikel i DN i somras. 

De stora bristerna inom landets demensvård och -omsorg måste alltså åtgärdas. Socialstyrelsen har rest runt i landet för att informera om utvärderingen och att en uppföljning kommer att ske vet alla. Alzheimerföreningen Sverige har därför väntat på hur landsting och kommuner ska agera. Mycket tyder på att Region Skåne kan få en ledande roll i detta arbete.

På måndagen den 15 december fattade en enig Hälso- och sjukvårdsnämnd i Region Skåne beslut om att låta Kunskapscentrum för demenssjukdomar (Minneskliniken) vid Skånes universitetssjukhus, SUS, leda arbetet för att ta fram en strategisk plan för en mer jämlik demensvård i Skåne. Arbetet ska ledas av professor Lennart Minthon, en av initiativtagarna till projektet, och det ska redovisas för Hälso- och sjukvårdsnämnden i mars 2015. Således är det bråda men också glädjande dagar för verksamheten.

Lennart Minthon bekräftar att Socialstyrelsens utvärdering är en viktig drivkraft för arbetet.

– Men planen ska också bygga på G8-ländernas intentioner och Socialstyrelsens nationella riktlinjer, säger han.

2013 fattade G8-länderna beslut om en 12-punktersprogram för att skapa en effektiv internationell insats mot demenssjukdomarna, vars kostnader beräknas bli fördubblade inom 25-30 år. G8, som i dag heter G7 efter Rysslands utträde, är ett informellt mötesforum för USA, Kanada, Japan, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Italien. EU är också representerade.

I beslutsunderlaget till den skånska Hälso- och sjukvårdsnämnden noteras följande om G8-gruppens 13-punktersprogram:

Sverige saknar en liknande plan. Det finns goda förutsättningar i Skåne att arbeta vidare med detta eftersom bland annat Minneskliniken finns på Skånes universitetssjukhus och där man på Kunskapscentrum för demenssjukdomar bedriver forsknings- och utvecklingsarbete.

 Således antyds det i beslutet att beställningen, som i nuläget är utformat för att gälla Skåne, kan komma att omvandlas till en strategisk plan för hela Sverige. 

– Om inte annat bör andra landsting följa Region Skånes arbete då diskrimineringen av vår patientgrupp är ett nationellt problem, säger ordföranden för Alzheimerföreningen Sverige, Krister Westerlund. Ett grundläggande problem ligger hos primärvården.

I uppdraget ligger stora utmaningar. Ett viktigt inslag i planen blir att skapa en ökad samverkan mellan de tre huvudmännen, nämligen specialistsjukvården, primärvården och kommunens hemsjukvård. Målet är att bygga upp kommunala minnesteam i nära samarbete med primärvårdens minnesmottagningar. Målet är att öka antalet diagnosticerade patienter från dagens knappt hälften.

Primärvården ska ha en central roll i vårdkedjan.

– Om primärvården fungerar optimalt leder det till att fler patienter diagnosticeras och får den hjälp de behöver, säger Lennart Minthon.

Ett annat område som prioriteras i satsningen är kommunal dagvård, där anhörigvårdare ska kunna ges avlösning och där man ska minska risken för att patienten behöver ett särskilt boende.

Lennart Minthon pekar också på att projektet även innehåller satsningar på forskning och utveckling. Det handlar till exempel om att kartlägga kända riskfaktorer för demenssjukdom och utifrån dessa utveckla individuella vårdprogram för att minska sjukdomsrisken. Dessutom vill man inom projektet sprida kunskapen kring beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD, och de metoder som arbetats fram vid Minneskliniken för att på ett bättre sätt hantera dessa problem.

Projektet har förresten fått ett riktigt bra namn: Synaps, eftersom huvudsyftet är att koppla samman demensvårdens olika delar till en helhet.

I Sverige beräknas 160 000 personer vara drabbade av demenssjukdom. Demensvården i Sverige kostade år 2012 omkring 63 miljarder kronor, varav kommunerna står för den övervägande delen av kostnaderna. I Skånes beräknas omkring 21 100 personer vara demenssjuka och kostnaderna för vården av dem är beräknad till omkring 8 miljarder. 

Länk till Region Skånes pressmeddelande har du här

Beslutsunderlagen till Hälso- och sjukvårdsnämnden har du här

Strategisk plan

HSN_Beslutsförslag

Diagrammet är hämtat ur Alzheimertidningen 3-4/2014.