Global utmaning störst i låg- och medelinkomstländer

Artikel ur Tidningen Minnesvärt 1/2016

Ökad livslängd och fler äldre är en utmaning i världen. Men problemet är inte störst hos oss, utan i världens låg- och medelinkomstländer där socialförsäkringssystem ofta är dåligt utbyggda. I Indien beräknas antalet minnessjuka öka från dagens 4 till 12 miljoner år 2050. I Afrika är ökningen beräknad från 4 till 15,8 miljoner, en ökning med 295 procent. Strategiskt arbete med livsstilsinformation mot välfärdssjukdomar skulle kunna bli en viktig del av svenskt bistånd.

Hur många med Alzheimers sjukdom eller annan svår kognitiv hjärnsjukdom finns det i Sverige? Hur många finns det i världen? Svaren kommer bland annat från professor Anders Wimo på Karolinska Institutet. Han är en av många experter som gör analyser och sitter i expertpanelen för den globala samarbetsorganisationen Alzheimer’s Disease International, ADI.

Organisationens verksamhet påverkar oss i högsta grad i Sverige. Varje år firar vi Internationella Alzheimerdagen den 21 september. Det var ADI som instiftade dagen 1985 och sedan dess har vi på Alzheimer Sverige i uppdrag att uppmärksamma dagen i vårt land.

Sedan 2012 firas hela september månad som World Alzheimer Month. Kampanjmånaden inleds med att man i slutet på augusti lanserar World Alzheimer Report. 2015 handlade rapporten om prognoser för utbredningen i världen.

Anders Wimo och hans kollegor hade både glädjande och oroväckande nyheter. Prognoserna för Västeuropa skrevs ned. Risken för att insjukna är mindre i dag än tidigare. Däremot skrev man upp prognoserna kraftigt för resten av världen.

I dag beräknas drygt 160 000 svenskar leva med en minnessjukdom. I världen beräknades de 2015 vara omkring 46,6 miljoner. På bara 15 år beräknas antalet öka med 60 procent. Mellan 2015 och 2050 beräknas ökningen till hela 180 procent.

Men det är ingen jämn fördelning i världen. Europa kan ses som förskonat med bara 28 procent fler minnessjuka de närmsta femton åren. I Afrika är ökningen beräknad till 75 procent fler, i Asien och Nord­ och Sydamerika 68 procent fler.

Mellan åren 2015 och 2050 beräknas antalet personer med Alzheimers sjukdom eller annan kognitiv hjärnsjukdom öka i Afrika med 295 procent, i Asien med 193 procent, i Nord/Sydamerika med 218 procent samt i Europa med ”bara” 77 procent.

Vad beror dessa stora omvälvningar på? Det är svårt att att ge något enkelt svar, men i det som vi många gånger kallat U­-länder har miljoner människor fått det bättre.
En framväxande medelklass får ökad livslängd och levnads­standard, men lägger också till nya livsstilar som många rika länders folkhälsomyndigheter kämpar för att vi ska hålla oss från. Cigarettbolag hittar nya lukrativa marknader i länder med begränsade restriktioner, människor väljer fetare och mer sockrad kost, vardagsmotionen uteblir när cykeln eller promenader byts mot andra färdsätt. I samband med att diabetes och hjärt/kärlsjukdomar ökar i låg­ och medel­inkomstländerna kommer också en ökning av minnessjuk­ domarna som ett brev på posten.

Europa har en utmaning, men inte i närheten av vad många andra delar av världen står inför. De flesta länder i Europa har någon form av socialförsäkringssystem, som innebär att minnessjuka kan få olika former av stöd. Många länder i låg­- och medelinkomstländerna har inte sådana system över huvud taget.

Sveriges Radio rapporterade för ett år sedan från Indien, där antalet minnessjuka förväntas tredubblas fram till år 2050. Situationen för många äldre indier är dyster. Många saknar pension och sjukförsäkring och kan inte betala för en plats på ett äldreboende. Konflikter med barn och deras respektive ökar. Storfamiljssystemet, där man lever tillsam­mans i generationer och tar hand om varandra, börjar bli allt mer sällsynt. Enligt lag ska barnen ta hand om föräldrarna, men till följd av landets utveckling har barnen flyttat till städer eller bor utomlands. Andelen äldre som uppges bli misshandlade inom familjen ökar kraftigt.

Frågan handlar alltså inte bara om hur många som kommer att utveckla sjukdomen, utan även om enskilda länders beredskap att möta de ökade behoven. Här har ADI en viktig opinionsbildande roll och man arbetar tätt med världshälsoorganisationen WHO med målet att föra upp dessa frågor högt på dagordningen. I senaste World Alz­heimer Report räknade expertpanelen fram kostnaden för  Alzheimers sjukdom och andra kognitiva hjärnsjukdomar. Om verksamheten för vård och omsorg av minnessjuka hade varit en nation hade den motsvarat världens 18:e största ekonomi! Inom tjugo år kommer antalet minnessjuka att ha fördubblats i världen. Detta måste leda till samlade insatser mot sjukdomen. Forskningsmedel måste ökas för att finna botemedel.

I World Alzheimer Report 2015 skrev ADI ner risken att drabbas från 7,3 procent till 6,7 procent för all över 60 år i Västeuropa. Vad är det som har hänt? Några säkra svar finns faktiskt inte.

Nyligen gick den danska tidningen Weekendavisen genom forskningsläget och pekade på rapporter som sedan 2007 lagts fram från Spanien, England, Holland, Tyskland, Sverige och Danmark.

Risken för att drabbas av en minnessjukdom minskar, men beror det på mindre rökning, bättre kost eller något annat? Ett troligt svar är snarare utbildning och sättet vi använder hjärnan på. Att vi har nya generationer av människor som undersöks.

En dansk undersökning har till exempel jämfört 93­-åringar. De 93­-åringar som var födda 1915 hade fått bättre resultat vad gällde minne, uppmärksamhet, språk och orienteringsförmåga än vad 93-åringar födda 1905 hade fått tio år tidigare. Fysisk sett hade grupperna varit i ungefär samma form. Skillnaden tros inte bara handla om skillnader i utbildning. Gruppen födda 1915 hade i högre grad och i tidigare ålder utsatts för radio och tv. Våra hjärnor arbetar i dag all mer med problemlösning.

Forskning tyder på att utbildningsnivå är en viktig faktor för att skjuta på de kognitiva hjärnsjukdomar, men att vi också genom aktiv fritid och socialt umgänge kan bygga upp vår kognitiva reserv.

Visst kan det  kännas som att vi får för mycket information ibland, men samtidigt är gympa för knoppen sådant som gör att den håller längre. Dagens nyblivna pensionärer är klart mer aktiva än deras föräldrageneration. Slutsatsen kan vara att Europas minskade risk för minnessjukdomar hand­lar om att vi nu har nya generationer med lägre risknivåer. Vad för mycket datoranvändande och informationsstress kommer att innebära i framtiden för dagens unga och medelålders svenskar är en senare fråga.

Omvänt måste vi betrakta vissa länders risknivåer och prognoser som mer osäkra. Alla länder har inte koll på hur många invånare de har, eller hur gammal befolkningen är. De kanske inte ens vill erkänna folkgrupper som bott hos dem i generationer. I vissa länder är sjukvård en fråga om att ha pengar och försäkring.

Vad vi vet är att antalet minnessjuka kommer att bli väldigt många fler. År 2015 beräknades världen ha 46,8 miljoner minnessjuka. År 2050 beräknas de var uppe i 131,5 miljoner. Det är inte en liten fråga för världen att ta sig an. Det är dessa frågor som Alzheimer’s Disease International jobbar med. Och vi är Sveriges representant!

TEXT: LENA BREITNER

ARTIKELN PUBLICERADES I ALZHEIMER SVERIGES TIDNING MINNESVÄRT 2/2016. CITERA OSS GÄRNA – MEN ANGE ALLTID KÄLLA. VILL DU PRENUMERERA? KLICKA HÄR

FAKTA

Alzheimer’s Disease International, ADI är en global samarbetsorganisation för demensfrågor som bildades 1984. Alzheimer Sverige var en av ADI:s tio första medlemmar. Vi blev medlemmar 1986. Det är bara en organisation i varje land som får bli medlem i ADI, som nu har över 100 medlemmar.

ADI instiftade World Alzheimer’s Day den 21 september 1994 och sedan 2012 firar man World Alzheimer Month. Syftet med arrangemangen är att uppmärksamma demenssjukdomarna och motverka stigmatisering. I slutet av augusti kommer den årliga World Alzheimer Report, som uppmärksammas stort i världen. I ADI:s expertpanel är Sverige representerade genom professor Anders Wimo och professor Bengt Winblad, båda Karolinska institutet.

ADI har sitt säte i Storbritannien och leds i dag av styrelseordföranden Glenn Ross och presidenten prinsessan Yasmin Aga Khan. Den senare är dotter till skådespelerskan Rita Hayworth, som diagnostiserades för Alzheimers sjukdom 1981.