Alzheimertidningen 2015-1 granskar språket – hur vi talar om människor med Alzheimers sjukdom och andra svåra kognitiva hjärnsjukdomar. Region Skånes expertlista såväl som regeringen Reinfeldt och Löfven skickar felaktiga signaler genom sin språkanvändning.

Skånelistan utkommer varje år. 

Varje år kommer Skånelistan, en baslista med rekommenderade läkemedel som skånska läkare bör skriva ut till sina patienter. Region Skånes Läkemedelråds terapigrupper står bakom den.

I Skånelistan kan primärvårdens läkare lätt hitta läkemedel vid hjärt- kärlsjukdomar och osteoporos, eftersom de har egna rubriker.

Men demenssjukdomarna har ingen rubrik. Däremot hittar den som granskar Skånelistan noga rubriken ÄLDRE och här finner man till slut Alzheimers sjukdom. Läkare rekommenderas skriva ut kolinesterashämmare till äldre, det vill säga till personer över 65 år.

Innehållsförteckningen i Skånelistan. Alzheimers sjukdom gömmer sig under rubriken "äldre" trots att även unga kan drabbas.

Innehållsförteckningen i Skånelistan. Alzheimers sjukdom gömmer sig under rubriken ”äldre” trots att även unga kan drabbas.

Men om man är ”yngre demenssjuk” då, vilket faktiskt 1 200 skåningar beräknas vara? Riskerar inte Region Skånes expertlista att förleda primärvårdsläkare att tro att det bara är äldre som drabbas? Vad händer när fyrtioåringar söker vård för minnesproblem? Jo, vi vet. Det kan bortförklaras med att glömska drabbar ju alla, som för den patient som vid 53 års ålder fick diagnosen Alzheimers sjukdom först när den var långt framskriden.

Region Skånes läkemedelslista är ytterst olycklig, eftersom vi via Socialstyrelsens granskning vet att det är just primärvården som brister i sin diagnostik. Förra våren lade Socialstyrelsen fram en rapport som visade att färre än varannan personsom sökte till en vårdcentral får en demensutredning enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Utvärderingen visar också att primärvården i alltför hög grad sätter restdiagnosen Demens UNS (Utan närmre Specifikation). En slentriandiagnos som innebär att behandling är svår att sätta in. Ungefär hälften av patienterna som får en diagnos genom primärvården får beteckningen Demens UNS, men statistiskt sett borde mellan 60 och 70 procent av patienterna ha fått diagnosen Alzheimers sjukdom istället. Kort och gott: statistiskt sett borde den svårdefinierade gruppen Demens UNS vara klart mycket mindre. Statistiken speglar med all tydlighet att primärvårdsläkarna har bristande kunskaper om demensproblematik samt att de inte prioriterar demensutredningar, vilket möjligen kan ha ekonomiska och tidsmässiga förklaringfaktorer.

Sammantaget är det djup olyckligt att Region Skåne ger så felaktiga signaler till primärvården om en stor sjukdomsgrupp, som enbart i Skåne kostar drygt åtta miljarder årligen. Med rätt diagnos och symptomlindrande behandling, som leder till förlängd kvarboendetid hemma och minskat behov av hemtjänst, uppskattar Alzheimerföreningen att Skåne kan spara en miljard årligen (åtta miljarder på riksplanet)

När vi ändå är inne på språkanvändning. Har ni tänkt på att både nuvarande och förra regeringen placerat demensfrågorna under en barn- och äldreminister, trots att 9 000 svenskar är ”yngre demenssjuka”!

Kom inte och säg att språket inte betyder något, för det gör det. Har du en hjärt- kärlsjukdom eller cancer ses vård som en självklarhet. Den som talar om människor med demenssjukdomar pratar oftast om behov av äldreomsorg. Vi tycker att de också ska ha diagnos, vård och behandling. Vi talar om demensvård. De talar om äldreomsorg. Det är inte samma sak.

TEXT: LENA BREITNER

 

Likt regeringen Reinfeldt har Löfven lagt de svåra hjärnsjukdomarna på en ÄLDREminister. På regeringens hemsida framgår att kvalitet, trygghet och närvaro ska värnas i ÄLDREomsorgen. Filmen Still Alice, som hade premiär i fredags, visar en drabbad kvinna som inte är ”äldre”. Bild: Skärmdump, regeringens hemsida