Publicerad 9 februari, 2017

Rena rama rean på Alzheimerläkemedel

Först när patenten är borta vill staten att förskrivningarna ska öka till Minnessjuka. Granskningen Piller eller plåster är publicerad i Minnesvärt 3-4/2016. Citera oss gärna men använd källa. Läs helst alla artiklarna för att få en så fullständig bild som möjligt.

2012 gick mer än ett patent på Alzheimerläkemedel ut. Sedan dess har priserna fallit och kan nu uppgå till knappt tre procent av originalpriset före patenten gick ut. Nu vill staten att förskrivningen ska öka, men gamla inlindade floskler som handlade om att samhället skulle spara pengar lever kvar som ett stort hinder.

En graf i tidningen Minnesvärt som visar prisutvecklingen på Alzheimerläkemedel. Foto: Alzheimer Sverige/Minnesvärt

26 kronor i månaden för det billigaste Alzheimerläkemedlet. När Alzheimer Sverige och tidningen Minnesvärt räknar på kostnaderna för dagens läkemedel gör vi många förvånade. Att prisfall skett vet många, men att det var så stort!

Det billigaste Alzheimerläkemedlet som vi hittat är en generika på Aricept som kostar mindre än 90 öre om dagen. 26 kronor i månaden. Det är otroligt billigt med tanke på att ett nytt cancerläkemedel kan kosta från 50 000 kronor och uppåt. Medicin för Hepatit C kan kosta uppåt miljonen per patient.

Men Alzheimerläkemedlen har inte alltid varit billiga. Innan patenten gick ut låg de flesta kring en tusenlapp i månaden. Staten fick gå in och täcka det som gick över högkostnadsskyddet, som 1999-2011 var 1 800 kronor per år och som höjdes 2012 till 2 200 kronor. Om en patient bara haft ett enda läkemedel och ordinerats Aricept under patenttiden så hade samhället fått skjuta till 10 584 kronor per år. I dag får patienten betala hela kostnaden själv om inte högkostnadsskyddet slår till. Då skjuter staten till drygt 300 kronor per år.

Det finns utan tvekan ett samband mellan att patenten gått ut och att staten nu vill öka förskrivningen av Alzheimerläkemedel.

Tidigare var Alzheimerläkemedlen alltid i topp på listor över dyra läkemedel, minns Elisabet Londos, överläkare och professor vid enheten för klinisk minnesforskning vid Minneskliniken i Malmö.

De höga kostnaderna för Alzheimerläkemedel oroade uppenbarligen makthavarna. Tidningen Minnesvärt har tittat på Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom”. Mellan versionen från 2010 och versionen från 2014 ändrar sig språk och angreppssätt. År 2010 finns en tydlig inriktning som handlar om samhällets kostnader kontra individens vinst. I 2014 års version är budskapet kristallklart: förskrivningen av Alzheimerläkemedel är under all kritik låg och i synnerhet primärvården måste öka sin förskrivning.

Det är lite ofint som doktor att säga att det var dyrt så man klädde in det i argument som handlade om nyttan eller att effekten var så liten, säger Elisabet Londos. Priserna på läkemedel har gått ner men tyvärr lever det gamla rådet kvar om att effekten på läkemedlen är så liten.

Ur tidningen Minnesvärt 3-4/2016.

Ordet ”nytta” har Minnesvärt stött på i sin granskning av landstingens ”kloka listor”, de interna rekommendationslistorna. Alzheimerläkemedel påstås ha liten effekt och bara tio procent har ”nytta” av dem menar till exempel Region Gotland. Vad denna nytta mäts i framgår inte!

Det som är mätbart är MMT-värdet, det Mini Mental Test som i princip alla patienter med svåra kognitiva hjärnsjukdomar får genomgå. Det mäts i en skala mellan 1 och 30. Få vet om det men en biståndsbedömare tittar gärna på resultatet. Nere på 15 i MMT ges ofta plats på ett särskilt boende för en ensamstående.

Om en person ges Alzheimerläkemedel kan MMT:n förbättras ett par poäng, men behöver inte göra det.

Jag har haft patienter som efter att de fått medicinen kan trycka på en knapp och åka hiss själv, eller klara att ringa från en mobiltelefon, säger Elisabet Londos. Men på pappret kan de ha försämrat sin MMT. MMT är bara penna och papper och det finns så mycket mer.

En av de stora uppgifterna är att utrota de gamla råden om den låga ”nyttan” som lever kvar som rymdskrot. Det handlar om att få läkarkåren att förstå att Alzheimerläkemedlen hjälper väldigt många. Och att det inte längre ens är särskilt dyrt.

TEXT: LENA BREITNER

Tidningen Minnesvärt granskade 2016 vilka läkemedel det fanns för minnessjuka – och varför så få får dem.