I västvärlden är minnessjukdomar (demenssjukdomar) idag den fjärde vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och stroke. Att drabbas av en svår kognitiv hjärnsjukdom är inte en naturlig del i att åldras. Men eftersom sjukdomarna vanligen utvecklas långsamt är det hos den äldre delen av befolkningen vi oftast möter dem, precis som med många andra folksjukdomar. När medellivslängden och antalet äldre ökar blir även de minnessjuka fler i vårt samhälle.

Den viktiga diagnosen

Vid misstänkt minnessjukdom måste patienten få en diagnos. Den är avgörande. Först och främst måste man utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande symtom, som till exempel hjärntumör, depression, vitaminbrist eller ämnesomsättningsrubbning. Visar det sig att det är en minnessjukdom, som Alzheimers sjukdom, pannlobsdemens eller liknande, är diagnosen grunden för att få hjälp från kommun och landsting. Det tål att poängteras: utan diagnos får patienten inte lika mycket hjälp.

Dessutom har de medicinska behandlingar av minnessjukdomar som finns idag bäst effekt om de sätts in så tidigt som möjligt. I Tidningen Minnesvärt 3-4/2016 hade vi ett specialnummer om läkemedel. Läs mer här om vilka läkemedel som finns på marknaden och vad kolinesterashämmare och glutamathämmare är för något och vad de är bra för.

Symtom

Ett tidigt symtom vid framförallt Alzheimers sjukdom är försämrat närminne. Att minnet brister när man blir äldre behöver visserligen inte betyda att man drabbats av en minnessjukdom. Men om problemen pågått sex månader eller längre, samt påverkar tillvaron påtagligt, finns det skäl att kontakta sin vårdcentral för att göra en minnesutredning (demensutredning). Likaså om man själv, eller anhöriga, upplever kognitiva förändringar, oförklarlig trötthet eller diffusa personlighetsförändringar. 

Demensutredning

Vid all misstanke om demenssjukdom görs en noggrann utredning. Det betyder bland annat att man gör MMT, Mini Mental Test, som ger en grov uppskattning av den kognitiva förmågan. Utredningen innehåller även anamnes med frågor till både patient och anhöriga om problem, tidigare sjukdomsbild etc. En fortsatt utredning omfattar CT-scanning, och eventuellt magnetröntgen, av hjärnan. Därefter görs ofta ryggvätskeprov, vilket är en relativt säker metod för att upptäcka markörer för Alzheimers sjukdom redan innan symptomen visat sig. Om en kognitiv hjärnsjukdom diagnostiseras görs en noggrann plan för fortsatt medicinsk behandling och omvårdnad.

Symtomlindring

Ännu finns inget botemedel mot minnessjukdomar, men med tidig diagnos och rätt behandling kan man i viss mån lindra symtomen och enligt forskningen faktiskt också förlänga liv. En del anhöriga tror felaktigt att man förlänger patientens lidande genom att ge demensläkemedel, men det är faktiskt tvärtom. Demensläkemedlen kan leda till att förmågan att klara sig själv ökar, till exempel att klara en knapptelefon eller åka hiss själv. Forskningen har visat att den förlängda livslängden gäller tiden i hemmet och inte på demensboendet. Med rätt diagnos kan man inte bara öka välbefinnandet för patienten, utan även göra det lättare för anhöriga och vårdpersonal att bemöta den drabbade på bästa sätt. Genom att skapa en lugn och trygg omgivning har man viss möjlighet att minska till exempel oro och aggressivitet.

Kostsam vård

Vi betalar ett högt pris för minnessjukdomarna. Både genom mänskligt lidande och höga samhällskostnader. Omkring två tredjedelar av alla äldreboendeplatser upptas idag av patienter med någon form av minnessjukdom. Kostnaden för dessa sjukdomar beräknas till 63 miljarder kronor per år, vilket är lika mycket som för cancer, hjärt-/kärlsjukdomar och stroke tillsammans. Även de anhörigas insats är av stor betydelse, men svår att uppskatta i ekonomiska termer.

 

Vikten av forskning

Symtomlindrande behandlingar och fortsatt forskning inom området blir därför allt viktigare. Långtidsstudier visar till exempel att en person med en minnessjukdom kan bo kvar i sitt hem upp till 36 månader längre med tidigt insatt symtomlindrande behandling. Trots det är det bara 4 av 10 utredda patienter som får medicinsk behandling. Idag går bara 10 % av alla insamlade svenska forskningsmedel till forskning i dessa sjukdomar. Medan forskning kring cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt stroke tillsammans får 90 % av alla medel.

Lorem ipsum dolor sit amet, conse ctetur adipisicing elit, sed do eius mod tempor incididunt ut labore et

Bli medlem

Lorem ipsum dolor sit amet, conse ctetur adipisicing elit, sed do eius mod tempor incididunt ut labore et

Hitta närmsta cafée