Är Alzheimers sjukdom ärftlig – och vilka riskfaktorer finns?

Det finns en bild av Alzheimer som en sjukdom som alltid går i arv mellan generationer i en familj. Forskningen visar att verkligheten är mer komplex men också mer hoppfull än så, berättar en av Sveriges ledande forskare inom kognitiva hjärnsjukdomar. 

– Alzheimer är den vanligaste bland de kognitiva hjärnsjukdomarna. Sjukdomen debuterar i de allra flesta fall efter 65 års ålder, och de som får diagnosen har ofta fyllt 75 år. Hos den här gruppen finns i princip ingen omedelbar ärftlighet utan det är en åldersrelaterad sjukdom orsakad av ett komplext samspel mellan arv, miljö och okända faktorer, säger Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet, som forskar kring genetiska markörer för neurodegenerativa kognitiva sjukdomar med särskilt fokus på Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens med och utan ALS.

– Eftersom vi har två APOE-gener så förekommer generna i en av sex kombinationer. Bärare av en eller två APOE e4 har en 3-10 gånger förhöjd risk jämfört med personer som saknar en APOE e4-gen. Samtidigt som APOE e4-varianten innebär en förhöjd risk är det inte samma sak som att bära på en mutation i APP, Presenilin 1 och 2, där alla bärare förr eller senare kommer att utveckla Alzheimer. Det verkar också vara så att APOE e2 ger ett genetiskt skydd mot sjukdomen och alltså minskar risken.

Genetiska mutationer hos ett tiotal familjer

Det finns dock en ärftlig och ovanlig form av Alzheimer med ett delvis annat sjukdomsförlopp.

– Den drabbar i första hand yngre personer. I Sverige finns uppskattningsvis 100 000 individer med Alzheimers sjukdom enligt SveDem, Svenska Demensregistret. Av dessa får sex procent diagnosen innan de fyllt 65 och av dessa har majoriteten ingen släkting med liknande tidig Alzheimer. Vi bedömer att ungefär en procent av alzheimerfallen i Sverige direkt orsakas av en genetisk faktor, säger Caroline Graff och fortsätter:

– Idag finns det ett tiotal familjer med de här genetiska mutationerna som orsakar Alzheimers sjukdom i Sverige. Att genetiska mutationer uppstår är en del av vår biologi och något som hela tiden pågår i kroppens celler i samband med celldelningen. Det är först när en sådan mutation uppstår i en gen som har betydelse för hjärnans funktion som Alzheimers sjukdom kan uppstå. Idag känner vi bara till tre sådana gener och de kallas APP, Presenelin 1 och Presenelin 2.

Känd riskgen den stora boven

Det finns ytterligare en gen som är kopplad till risken att drabbas av Alzheimer och då även till den som uppkommer efter 65 års ålder. Den så kallade APOE-genen, eller apolipo- protein E, förekommer i tre olika former; APOE e2, APOE e3, och APOE e4. Det är APOE e4 som verkar vara den stora genetiska boven i detta sammanhang.

Vi bedömer att ungefär en procent av alzheimerfallen i Sverige direkt orsakas av en genetisk faktor.

Livsstil viktig faktor för hur vi åldras

Aktuell forskning visar att vår livsstil över tid i mycket hög grad lägger grunden för hur vi åldras och vilka sjukdomar vi då riskerar att få. En sund livsstil med bra mat, fysisk aktivitet, intellektuell stimulans, nära relationer och ingen rökning verkar ha en stor och förebyggande effekt hos alla personer och i synnerhet personer med en eller två APOE e4-gener.

– Man kan ändra sin livsstil när som helst i livet men ju tidigare desto bättre. Som genetiker vill jag ändå säga att jag vänder mig mot generaliseringen att kloka livsstilsval skulle vara extra fördelaktigt för en viss grupp – alla ska leva sunt för det minskar också risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdom hos äldre.

Caroline Graff menar också att livsstilen kan vara en bidragande faktor till att Alzheimers sjukdom drabbar flera familjemedlemmar d.v.s att man inom en familj kan ha en socialt betingad sämre livsstil som bidrar till en förhöjd risk.

– Även riskgenen APOE e4 är ärftlig, och i kombination med en dålig livsstil kan det tillsammans också till viss del förklara varför flera syskon i åldern 75-80 utvecklar Alzheimer.

Kön riskfaktor

Kön är en annan faktor som hänger ihop med risken att drabbas av Alzheimer.

– Kvinnor löper en högre risk och det vet vi ännu inte vad det beror på. Det är fortfarande inte klarlagt om det finns ett samband med brist på östrogen, vilket drabbar kvinnor i klimakteriet. Här finns ett område som också skiljer Sverige från exempelvis Tyskland, där alla kvinnor har rätt till bio- identisk östrogen och progesteron och det vore intressant att veta på vilket vis det kan påverka risken för Alzheimer.

Det finns fortfarande en stor kunskapslucka vad gäller orsakerna bakom sjukdomen och endast noggrann och fortsatt forskning kommer att kunna ge oss de svar vi alla söker.

Nathalie Asperén, Genetisk vägledare och forskningskoordinator. Caroline Graff, Professor i genetisk demensforskning. Mikaela Cruz-Delgado, Genetisk vägledare. Mottagning för Ärftliga Demenssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset-Solna.

Specialiserad mottagning

För yngre som känner oro över sin släkthistoria när det gäller Alzheimer finns det svar att få.

– För den som vet att flera biologiska släktingar drabbats innan de fyllt 65 finns en möjlighet att göra en genetisk analys för att hitta en förklaring till den tidiga debuten. I hälften av dessa fall hittar vi en genetisk mutation, i hälften av fallen hittar vi ingen sådan förklaring. Men så långt det är möjligt är det viktigt för individen att endera få en tidig diag- nos, alternativt besked om att man inte har en genetisk risk.

Caroline Graff vet att den som vill göra en utredning och screena för ärftlig Alzheimer kan ha svårt att få gehör.
– Det är viktigt att vården inte avvisar personer som

känner den här oron. Här vill jag nämna mottagningen för Ärftliga Demenssjukdomar på Karolinska Universitets- sjukhuset som kan hjälpa till med en utredning. Den nås via 1177 Vårdguiden och det går att skriva en egenremiss med BankID, avslutar hon.

 

 Text: Anne Hammarskjöld