Fler tips för vardagen

En demenssjuk person kan ofta glömma bort självklara saker, som att gå på toaletten, hur man tvättar sig och klär på sig. Andra, mer komplicerade, förändringar hos den sjuka kan vara aggressivitet eller olämpligt sexuellt beteende. Alla dessa förändringar är påfrestande, men det finns en del tips och råd som kan underlätta vardagen för er båda.

Säkerhet i hemmet

Bristen på fysisk koordination och minnesförlust ökar risken för olyckor och skador. Håll god ordning i hemmet och se till att det inte finns trasiga mattor eller lösa elsladdar som man kan snubbla på. Om det ändå skulle inträffa en fallolycka är det viktigt att du behåller lugnet. Gör det så bekvämt som möjligt för den sjuka, förklara vad du gör – t.ex. ringer efter ambulans. Fortsätt att hålla personen lugn tills hjälp kommer.

Personlig hygien

Respektera personens integritet om du måste hjälpa till med den personliga hygienen. Försök att göra tvättsituationen trivsam och avkopplande. Förknippa den gärna med en aktivitet, som ett restaurangbesök. Påminn varsamt om hur man tvättar sig och tänk på säkerheten för att undvika olyckor. Använd räcken, halkfria mattor eller en stol. Om tvättningen alltid ger upphov till protester och problem – skaffa hjälp.

Påklädning

Låt påklädningen ta tid och se till att miljön är lugn och varm. Låt gärna personen själv välja plagg. Allt eftersom sjukdomen fortskrider kan du behöva räcka över kläderna och förklara hur man gör eller hjälpa till. Använd gärna plagg som är lätta att ta på: tröjor med vid hals, rymliga  bekväma byxor och halkfria skor.

Toalettbesök och inkontinens

Inkontinens beror ofta på förvirring, men kan ha andra förklaringar så ta gärna upp det med vårdcentralen. Som vårdgivare kan du uppleva den här problematiken som både slitsam och motbjudande, vilket är förståeligt. Prata med en läkare eller sjuksköterska och ta gärna upp det med din stödgrupp, säkert finns där personer som har upplevt samma sak.

För att undvika olyckor finns det en del enkla åtgärder:

  • Minska mängden dryck på kvällen.
  • Gör ett schema för toalettsbesöken.
  • Väck gärna personen för ett toalettbesök nattetid.
  • Ett nattkärl invid sängen kan vara bra.
  • Märk ut toalettdörrar med tydliga, ljusa skyltar.
  • Lämna toalettdörrar lite öppna.
  • Duscha eller tvätta med våtservett efter en olycka eftersom huden kan bli irriterad.

Laga mat

Gör en bedömning av hur bra personen är på att laga mat själv. Det är värdefullt att behålla sin självständighet, men det får inte gå ut över hälsan. Om ni lever tillsammans kan du försöka göra matlagningen till en trevlig gemensam aktivitet. Om personen lever ensam kan du ordna med någon slags måltidsservice. För att undvika skär- och brännskador är det klokt att ta bort vassa verktyg och installera säkerhetslösningar.

Måltider

Du kan behöva påminna om hur man äter, och kanske är det enklare att använda sked istället för gaffel och kniv. Ta hjälp av en arbetsterapeut för olika måltidshjälpmedel. Om det uppstår fysiska problem med att svälja ska du konsultera en läkare för teknik som stimulerar sväljreflexen. Med tiden kanske du behöver mata eller servera flytande föda.

  • Plockmat kan vara enklare att äta och mindre kladdigt.
  • Skär gärna upp maten i små bitar.
  • Påminn om att äta långsamt.
  • Tänk på att personen kanske inte känner värme eller kyla och lätt kan bränna sig.

Bilkörning

En demenssjuk person är ofta inte själv medveten om att hon eller han har sämre förmåga till bedömning och reaktion. Att köra bil är dock starkt förknippat med oberoende, så tänk dig för innan du tar upp bilkörningen till diskussion. Diskutera ämnet försiktigt och föreslå allmänna färdmedel eller färdtjänst. Om du är rädd att personen ändå ska ta bilen, kan du gömma nycklarna. Ett alternativ är att be läkaren om hjälp med att dra in körkortet i enlighet med körkortslagen.

Alkohol och cigaretter

Glömska kan göra att personen dricker mer alkohol än vad som är lämpligt. Begränsa då tillgången på alkohol eller fokusera på annat. Cigaretter kan utgöra en stor fara på grund av brandrisk. Övervaka när personen röker, eller avråd helt och hållet. Installera rökdetektor.

Sömnstörningar

Demenssjukdomar kan påverka tidsbegrepp och nattsömn. Att vara aktiv, inte sova under dagen och att undvika sena måltider kan bidra till bättre nattsömn. Se till att sovrummet upplevs som inbjudande och sängen bekväm. Om detta inte hjälper kan du själv behöva sömntabletter för att få sova tillräckligt. Personer med demenssjukdom bör dock inte använda sömntabletter.

Upprepade frågor

Det försämrade korttidsminnet gör att demenssjuka ofta upprepar frågor och beteenden. Det känns jobbigt och irriterande för den som är anhörig. Men istället för att besvara samma fråga om igen, kan du skriva ner svaret på en lapp och visa den. Prova också att byta samtalsämne eller distrahera på annat sätt.

Efterhängset beteende

Ett efterhängset beteende beror ofta på att personen känner osäkerhet och rädsla över att du ska försvinna. För dig som lever med detta varje dag kan det självklart kännas frustrerande. Men det är viktigt att du får egen tid och det finns en del knep som kan göra situationen bättre:

  • När du lämnar personen är det viktigt att säga att du kommer tillbaka.
  • Skriv ner på en lapp vart du ska gå.
  • Försök få personen att fokusera på något annat när du går.
  • Se till att personen har sällskap av någon anhörig, medlem i stödgrupp eller en personlig assistent när du är borta.

Försvunna föremål 

Personer med vissa demenssjukdomar tenderar att glömma  var de lagt saker. Det beror dels på försämrat korttidsminne och dels på osäkerhet och en känsla av att ha förlorat kontrollen. Om personen anklagar dig eller någon annan för att något kommit bort, är det viktigt att besvara anklagelserna utan att konfrontera. Hjälp till att leta och undvik att bli upprörd. Se till att ha kopior av viktiga föremål som nycklar och glasögon. Undvik att ha för mycket värdesaker och pengar hemma. Kolla alltid papperskorgar innan du tömmer dem.

Hallucinationer och vanföreställningar

En vanföreställning kan yttra sig som en känsla av hot eller fara. En hallucination kan innebära att den demenssjuka upplever personer i rummet eller hör röster. Hallucinationer beror ibland på dålig syn, så se till att personen får sin syn undersökt och att hemmet är väl upplyst. Hallucinationer kan även vara en biverkning av medicin, så ta upp det med ansvarig läkare. Avfärda varken hallucination eller vanföreställning. För den drabbade är det verkligt. Men avled gärna genom att rikta uppmärksamheten mot något verkligt. Tala lugnt och trösta så kan personen lugna ned sig och komma tillbaka till verkligheten.

Samliv 

Många par kan ha ett fortsatt bra samliv även sedan en av dem drabbats av demenssjukdom. Men det gäller att vara lyhörd och ha tålamod. Den som är sjuk kanske reagerar annorlunda eller tappar intresset. Det motsatta kan också inträffa, att personen är överdrivet intresserad av sex eller beter sig på ett olämpligt sätt. Om det känns besvärligt för dig kan du överväga att sova i ett annat rum. När det gäller förändringar i samlivet är det vanligt att man som frisk partner får skuldkänslor. Prata med andra anhöriga eller vårdpersonal om dina känslor.

Avvikande sexuellt beteende

Demenssjuka personer kan i vissa fall uppvisa ett avvikande och olämpligt sexuellt beteende. Det kan handla om att klä av sig offentligt eller smeka sig själv. Försök att inte överreagera och kom ihåg att det är en effekt av sjukdomen. Att distrahera med en annan aktivitet kan vara ett sätt att avväpna situationen.

Gå vilse

Att den demenssjuka lämnar hemmet och vandrar iväg är inte ovanligt. Därför är säkerheten viktig och kanske behöver ytterdörren tilll bostaden hållas låst. Det är bra om personen alltid har id-handlingar med sig och att ni har ett nytaget foto tillhands om en efterlysning måste göras. Om personens försvinner ska du larma grannar, vänner och polisen omedelbart. När ni hittar personen är det viktigt att tala lugnt och kärleksfullt. Undvik att bli arg och konfrontera.

Våld och aggressivitet

Något av det svåraste du kan ställas inför, är aggressivt och våldsamt beteende hos den sjuka. Det är viktigt att komma ihåg att det är en del av sjukdomen. Beteendet kan bottna i att personen upplever en brist på kontroll och trygghet. Det kan därför vara bra att försöka ta reda på orsaken till reaktionen. Försök att behålla ditt eget lugn och undvik att visa din egen eventuella rädsla. Om det är ett återkommande problem måste du ta upp det med läkare och vårdpersonal för rätt hantering.

Depression och oro

Vanliga följder av demenssjukdom är depression och oro. Det är tillstånd som påverkar välbefinnandet i hög grad och kan leda till dålig aptit och försämrad hälsa. Därför är viktigt att ta problemen på allvar. Kontakta läkare som kan remittera till en terapeut, psykolog eller psykiater. Själv kan du se till att ge personen extra mycket stöd och kärlek under dessa perioder.