Nya framsteg inom Alzheimerforskningen.
Jag har på senare följt upp ny teknik där biomolekylära terapier åter aktualiseras. Vi står i början av en ny era och ett paradigmskifte:
Virussjukdomar som HIV och AIDS har numera fått skräddarsydda vacciner och mediciner mot pandemispridd muterad smitta.
Nya biomolekylära upptäckter sker också inom forskningsområdet Alzheimer:
– Mikroproteiner och deras roll.
– Mitokondriernas energiöverföring och beroende av vissa metalljoner.
– Transporter av energi och viktiga molekyler mellan andra organsystem och till hjärnan.
– Innovationer inom Big Data och ny mikroskopteknik där man på nanonivå skall kunna följa levande celler över tid.
Begreppet “Spetspatient” visar att klinisk behandlande farmakologi kräver nya dispenseringslösningar för s.k. biologiska läkemedel. Läs gärna vidare om förslagen på titlar till ämnen inför nästa kongress i SanFransisco på: https://clinicaltrials.ucsf.edu/alzheimers-disease
Av redan 22 anmälda titlar finns en klinisk studie:
https://clinicaltrials.ucsf.edu/trial/NCT04468659
Denna studie inleddes redan i juli 2020 och väntas bli färdig oktober 2027 och avser ge svar på bl.a. ytterligare frågor om Lecanemabs effekt och säkerhet. Som framgår av titlarna på listan inför november 2023, är vård och omhändertagande av sjuka i Alzheimer särskilt i fokus. Jag utgår från att det är Eisai, som är huvudsponsor för denna stora globala studie, som har c:a 1500 deltagare. D.v.s. att Eisai / Biogen och BioArtic fortsätter ”The Artic Track”.
Strax efter olika varningar om biverkningar, och även dödsfall inom projektet ”Clarity”, publicerade Eisai sin lanseringsplan för det nya läkemedlet, som efter FDA:s godkännande fått namnet ”Leqembi”, med omfattande uppföljningsaktiviteter,som utbildning av behandlande medicinska professioner, support till försäkringsbolag och myndigheter etc. All denna dokumentation ligger officiellt och transparent tillgängligt på:
https://media-us.eisai.com/2023-01-06-Eisais-Commitment-to-Scientific-Evidence-and-Patient-Safety
Förutom hos FDA (USA) har nu Eisai också ansökt om godkännande för Leqembi i Kina, Japan, Europa, UK…
Även denna månad, januari 2023, har nya framsteg gjorts på forskningsområdet Alzheimer. Det finns mellan forskare ett internationellt samarbete, under kortare eller längre perioder, i olika projektavsnitt. Dokumentationen inom den institutionell forskningen publiceras både på moderna medier för ny forskning, som det digitala ”Frontiers”, men också via traditionella förlag och tidskrifter, som The Lancet, Nature, BJM (British Journal of Medicine) etc. Resultat redovisas från flera länder i samma projekt och publiceringar görs tillsammans i olika delar av olika projekt.
Jag har tidigare nämnt om en del områden där ny grundforskning startat genom utveckling av nya diagnosinstrument, analytiska verktyg och biologiskkemiska byggmetoder i nanoskala. Kanske snart i levande neuroner (nervcellväggar, på både insida och utsida). Hänvisar därför här till ny kunskap relaterat till föregående årsnobelpris i kemi: ”Klick-kemi” som förmedlats av den nya professorn i ”Biologi och Bioteknik” vid Chalmers: Pernilla Wittung-Stafshede, som nu ingår i Kungliga Vetenskapsakademiens Nobelpriskommitté för Kemi. Hon är en ledande proteinkemist och forskar också om hur metalljoners inverkan som transportörer av energi till våra celler. Lyssna och se här på en video från Chalmers: ”Varför blir hjärnan sjuk”:
https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arets-William-Chalmersforelasare-tar-reda-pa-varfor-hjarnan-blir-sjuk.aspx
Ett ledande företag inom optik är Carl Zeiss i Tyskland. Med ny icke-förstörande provtagning, samt modifierad laserteknik, som ej skadar levande nervceller, har kravställare inom studier av biologiska molekylära processer nu kunnat följa förändringar över tid i hjärnvävnader och kring s.k. veckning av proteiner vid bildning av amyloid plack. Ett innovationspris inom Tyskland för år 2022, tilldelades en grupp på det världsledande optikföretaget Carl Zeiss, som skapat ett sådant mikroskop, som kommer att ge insyn och kunskaper på biomolekylär / nano-nivå:
https://www.zeiss.com/microscopy/en/c/ind/23/deutscher-zukunftspreis-2022.html
Jag öppnar också här för begreppet mikroprotein och inkluderar det nyupptäckta Shmoose, som förväntas ha en viktig roll i det som ibland kallas Precision Medicine (https://gero.usc.edu/2022/09/20/alzheimer-risk-mitochondria-protein/ )
Längre fram kommer mitokondriernas roll i nervcellernas energiöverföring bli aktualiserad. I denna roll har vissa metalljoner stor betydelse, särskilt kopparjonen. Spårämnen som koppar och järn, anses också ha inflytande i kopplingar och transporter mellan hjärnan och vår mag-tarmkanal.
En helt annan, men näraliggande forskning, har just idag, den 1 februari presenterats på TV4 Nyheter. Man har vid Linköpings Universitet, lyckats med elektronisk stimulering av levande nervceller i hjärnan hos möss, och positivt kunnat påverka nervcellerna i hjärnan. En ung svensk forskare, Peder Olofsson, har i samarbete med en gästforskare från ett universitet i Singapore (P.C. Harikesh) har redan för flera år sedan etablerat sig inom det som nu kallas bioelektronisk medicinering. Detta har nu blivit presenterat i nyhetsmedia. Här en länk till Linköpings Universitet där prof. Magnus Berggren vid det biotekniska laboratoriet intervjuas:
https://liu.se/artikel/stod-banbrytande-forskning-inom-elektroniska-mediciner
Jag hänvisar tills vidare till att söka på t ex forskningsdatabaserna ResearchGate och PubMed. Där de senaste senaste delprojekten är publicerade. Men naturligtvis är det långt tid kvar, innan dessa resultat kan tillämpas kliniska försök.
Hindås 2023-02-02
Bertil Ottertun