I fem kommuner har demensteam arbetat på ett nytt sätt utifrån Socialstyrelsens modell för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom.
Insatsförloppet är en hörnsten i arbetet med att genomföra att genomföra de förbättringar som ska göras enligt regeringens demensstrategi.
– Insatsförloppet handlar dels om vad en person som har en demenssjukdom behöver erbjudas, dels om att ett team med olika kompetenser följer en person med demenssjukdom från diagnos och livet ut, berättar Frida Nobel, medicinalråd vid Socialstyrelsen. Det innebär att personen med en demenssjukdom får rätt behandling över tid, vilket också ger en trygghet för anhöriga.
Insatsförloppet är ett stöd för att utveckla gemensamma arbetssätt i landet och är ett av de verktyg som Socialstyrelsen har tagit fram för att genomföra regeringens demensstrategi.
– Demenssjukdomar omfattar ca 130 000–150 000 personer i Sverige och antalet ökar, berättar Frida Nobel.
Demenssjukdomar går inte att bota, men tidig och rätt behandling kan lindra symtom och ge ökad livskvalitet, både för personen med sjukdomen och för anhöriga.
I en av kommunerna, Mörbylånga, ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef i demensteamet. Samtliga deltar i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Personerna med demenssjukdom är både hemmaboende och personer i särskilt boende.
Modellen kan användas för planering och uppföljning av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den kan även ge stöd till personer med demenssjukdom, deras anhöriga och närstående.
De fem kommunerna som arbetat med att införa arbetssättet enligt insatsförloppet är Ekerö, Falun, Göteborg, Mörbylånga och Umeå. Projektet finansierades av statliga stimulansmedel och leddes av Svenskt Demenscentrum tillsammans med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
– Det är roligt att se resultat av vårt arbete ute i verksamheterna och vi hoppas att fler kommuner får inspiration till att införa arbetssättet, säger Frida Nobel.